Ackusativ

Ackusativ är ett av arabiskans tre kasus. Man kan säga att ackusativ är objektsformen. Objektet (den som handlingen riktar sig mot) i en mening har kasus ackusativ.

Ord som är i ackusativ slutar på a i bestämd form och an i obestämd form. Som exempel kan vi ta det arabiska ordet för juice. Utan kasusändelser uttalas det 3aSiir.

Det arabiska ordet för jucie i bestämd form ackusativ uttalas al-3aSiira.

Prefixet al i början av ordet skrivs اَل och visar att det är bestämd form. Vokalen a i slutet av ordet ritas som ett streck ovanför ordet sista bokstav och visar att det är kasus ackusativ.

Det arabiska ordet för juice i obestämd form ackusativ uttalas 3aSiiran.

Ändelsen an i slutet av ordet ritas som två streck ovanför ordet sista bokstav och visar att det är ackusativ obestämd form.

Dessa streck kan bärs ofta upp av bokstaven alif.

Nu ska vi känner igen kasus ackusativ ska vi gå igenom hur det används i arabiskan.

Objekt har ackusativ

I arabiskan är objektet i ackusativ. Objekt är den som är föremål för handlingen i en verbmening, den som handlingen riktar sig mot. I meningen Jag dricker juice är juice objekt. Juice har därför kasus ackusativ: al-3aSiira.

Meningen Jag dricker juice uttalas på arabiska 'a3shrabu al-3aSiira. 'a3shrabu = jag dricker, al-3aSiir = juicen. Ordet juice är objekt i meningen och därför i ackusativ.

Arabiska meningar kan ha fler än ett objekt, och alla objekt ska ha kasus ackusativ. Vi tittar på meningen Han gjorde apelsinen till juice som har två objekt.

Meningen Han gjorde apelsinen till juice uttalas på arabiska ja3ala alburtuqaalata 3aSiiran. ja3ala = han gjorde, al-burtuqaal = apelsinen, 3aSiir = juice Meningens två objekt är apelsinen och juice. Apelsinen uttalas al-burtuqaala och är i bestämd form ackusativ. Juice uttalas 3aSiiran och är i obestämd form ackusativ. Båda objekten har alltså kasus ackusativ.
Meningen är ganska omständlig. Ett enklare och mer vardagligt sätt att uttrycka sig är Han pressade apelsinen.

Fördjupning – objekt

När vi pratar om objekt i arabisk grammatik är det arabiska ordet maf3uul viktigt. Det betyder bokstavligen påverkad. Det är rimligt eftersom objektet är den som är påverkad av verbets handling.

Det som vi kallar objekt i svensk grammatik kallas på arabiska maf3uulun bi-hi. maf3uul = påverkad, bi = med/vid, hu = den.

På svenska talar vi om direkt objekt och indirekt objekt men den åtskillnaden gör vi inte på arabiska. I meningen Han gjorde apelsinen till juice säger man att apelsinen är första objektet, maf3uulun bi-hi al-'awwalu, och juice är andra objeket, maf3uulun bi-hi ath-thaani.

Fem sorters objekt

Inom arabisk grammatik finns fem sorters objekt som alla har kasus ackusativ. Vi har nyss gått igenom ett av dem, maf3uulun bi-hi, som beskriver föremålet för handlingen. Det motsvarar det vi kallar objekt på svenska.

De andra fyra objekten som finns i arabiska kallas inte objekt på svenska. Vissa kallas adverbial och vissa har ingen motsvarighet i svenskan.

Objekt för tid och plats

Om jag ska berätta att jag dricker juice på morgonen, kan jag skriva såhär:

Meningen Jag dricker juice på morgonen uttalas på arabiska 'ashrabu al3aSiira SabaaHan.'ashrabu = jag dricker, al-3aSiir = juicen, SabaaH = morgon. Det arabiska ordet för juice, al-3aSiira, är i ackusativ, eftersom juicen är föremål för handlingen. Det arabiska ordet för morgon, SabaaHan, är också i ackusativ, eftersom det förklarar när handlingen sker.

Om jag ska berätta att jag står framför huset, skriver jag såhär:

Meningen Jag står framför huset uttalas på arabiska 'aqifu 'amaama albayti. 'aqifu = jag står, 'amaama = framför, al-bayt = huset. Det arabiska ordet för framför, 'amaama, är i ackusativ eftersom det förklarar var handlingen sker.

Ordet morgon, SabaaHan, skulle vi kalla tidsadverbial på svenska. Ordet framför, 'amaama, skulle vi kalla platsadverbial. På arabiska kallas de objekt. De är objekt som uttrycker vid vilken tid eller plats handlingen sker. Eftersom de är objekt ska de ha kasus ackusativ.

Den här typen av objekt kallas på arabiska maf3uulun fii-hi. maf3uul = påverkad, fii = i, hu = den.

Här kan du läsa mer om de arabiska ord som används för att ange tid och plats.

Objekt för orsak

Det som vi kallar orsaksadverbial på svenska är en sorts objekt på arabiska. Vi tar följande mening som exempel:

Meningen Folket applåderade av beundran för laget uttalas på arabiska Saffaqa annaasu 'i3jaaban bialfariiqi. Saffaqa = han applåderade, an-naas = folket, 'i3jaab = beundran, fariiq = lag. Det arabiska ordet för beundran, 'i3jaaban, är i ackusativ. Ordet är ett objekt enligt arabisk grammatik, ett objekt som uttrycker orsaken till handlingen. Enligt svensk grammatik skulle vi kalla det orsaksadverbial.

Vi tar ett till exempel på objekt som uttrycker orsaken till handlingen:

Meningen Främlingen grät av längtan efter sitt hemland uttalas på arabiska bakaa alghariibu shawqun 'ilaa waTanihi. baqaa = han grät, al-ghariib = främlingen, shawq = längtan, 'ilaa = till, waTan = hemland, hu = hans. Det arabiska ordet för längtan, shawqan är objektet som uttrycker orsaken till handlingen.

Den här typen av objekt kallas på arabiska maf3uulun li'ajli-hi. maf3uul = påverkad, li = för, 'ajl = på grund av, hu = den.

Objekt som är släkt som verbet

Nu kommer vi till en sorts objekt som på arabiska kallas maf3uulun muTlaqun.

maf3uulun muTlaqun betyder bokstavligen absolut objekt. Men jag har valt att översätta det till kognat-objekt. . Kognat är ord som har samma etymologiska ursprung, exempelvis slå och slående. Ett 'cognate object' är ett objekt som är besläktat med verbet. Exempelvis slag i meningen Jag slog ett slag.
Om du går in på Wikipedia-sidan för uppslagsordet maf3uul muTlaq och byter språk till engelska kommer du till en artikel om 'Cognate object'.

I meningen ovan står det på arabiska Darabtu Darban. Darabtu = jag slog, Darb = slående. Ordet för slående, Darb, är besläktat med verbet för att slå, Daraba. De har i stort sett samma bokstäver. Så är det med alla objekt av typen maf3uul muTlaq, de är besläktade med verbet, det vill säga kognater.

Ett objekt av typen maf3uul muTlaq kan ha tre olika syften. Ett syfte är att förstärka verbet, som i meningen ovan. Objektet Darban visar att jag inte slog ett symboliskt slag. Jag slog ett riktigt slag.

Ett annat syfte är att visa vilken typ av handling som skedde. Vi tittar på ett exempel genom att utöka vår mening.

Nu står det Darabtu Darban shadiidan. Darabtu = jag slog, Darb = slående, shadiid = hårt. Bokstavligen står det Jag slog ett hårt slående. Men jag har översatt meningen till Jag slog hårt eftersom det passar bättre med hur vi uttrycker oss på svenska. Det är fortfarande ordet för slående, Darban, som är maf3uulun muTlaqun i meningen. Här används det inte för att förstärka, utan för att förklara vilken typ av handling som skedde. Jag slog inte ett mjukt och försiktigt slag. Jag slog ett hårt slag.

Det tredje syftet som maf3uul muTlaq kan ha är att ange hur många gånger handlingen skedde. Vi tittar på ett exempel genom att ändra vår mening.

Meningen Jag slog två slag uttalas på arabiska Darabtu Darbayni. Ordet Darbayni är dual ackusativ av ordet Darb som vi vet betyder slag.
Vi har lärt oss att ackusativ slutar på a eller an. Men i dual är det annorlunda. Mer om det längre ned.

Objekt som gör det med subjektet

Nu kommer vi till min favorit av de fem arabiska objekten. Ja, kanske min favorit av alla grammatiska företeelser. Tyvärr är det väldigt sällsynt. De flesta känner inte ens till det.

Objektet som jag talar om kallas maf3uulun ma3a-hi. maf3uul = påverkad, ma3a = med, hu = den. Jag kallar det för tillsammans-objektet. En mer officiell term är kanske 'the object of accompaniment' det vill säga följeslagar-objektet.

När jag går in på den arabiska Wikipedia-sidan för uppslagsordet maf3uulun ma3a-hu finns det inga översättningar till andra språk. Däremot hittar jag en vacker mening:

Meningen uttalas på arabiska sahirtu wa alqamara. sahirtu = jag var vaken på natten, wa = och, al-qamar = månen. Bokstavligen står det Jag var vaken och månen. Men det faktum att månen, al-qamara, är i ackusativ och därmed objekt ger betydelsen av att objektet (månen) gör det tillsammans med subjektet (jag). Jag var vaken på natten, och månen var vaken tillsammans med mig. Tänk att tre ord kan säga så mycket.

Eftersom maf3uulun ma3a-hi är mitt favorit-objekt tar vi en mening till.

Meningen uttalas på arabiska sirtu wa aTTariiqa. sirtu = jag gick, wa = och, aT-Tariiq = vägen. Bokstavligen står det Jag gick och vägen. Men eftersom vägen, aT-Tariiqa, är i ackusativ och därmed objekt får vi betydelsen av att objektet (vägen) gör det tillsammans med subjektet (jag). Jag gick och vägen gick med mig. En lite torrare översättning är Jag gick längs vägen.

Sammanfattning – arabiska objekt

Arabiskan har fem sorters objekt:

• maf3uulun bi-hi Objekt för handlingens föremål. (direkt objekt, indirekt objekt)
• maf3uulun fii-hi Objekt för handlingens tid eller plats. (tidsadverbial, platsadverbial)
• maf3uulun li-'ajili-hi Objekt för handlingens orsak. (orsaksadverbial)
• maf3uulun muTlaqun Absolut objekt. (kognat-objekt)
• maf3uulun ma3a-hi Objekt för den som gör handlingen med subjektet (tillsammans-objekt).

Om du inte är så intresserad av arabisk grammatik räcker det att du lär dig de två översta på listan: maf3uulun bi-hi och maf3uulun fii-hi.

Du kanske undrar vad själva fraserna maf3uulun bi-hi, maf3uulun fii-hi, maf3uulun li-'ajli-hi och maf3uuun ma3a-hi betyder. Ordagrant skulle jag översätta dem till påverkad vid, påverkad i, påverkad på grund av och påverkad med.
Pronomenet hi betyder honom och syftar tillbaka till ordet maf3uul. Men det ska inte översättas i sådana här typer av fraser. På arabiska kan vi till exempel säga 'pennan är skriven med honom' medan vi på svenska bara säger 'pennan är skriven med' utan pronomen.

Tillståndet

I arabiska kan man använda ackusativ för att visa tillståndet hos subjektet eller objeket i meningen när handlingen skedde. Vi tittar på denna mening som exempel:

Meningen uttalas saafara khaalidun Haziinan. saafara = han resten, khaalid = Khalid (mansnamn), Haziin = sorgsen. Khalid är meningens subjekt, det var han som reste. Ordet sorgsen, Haziinan, är i ackusativ och beskriver tillståndet hos Khalid när han reste.

Vi provar en mindre deprimerande mening.

Meningen uttalas qaabaltu 'aSdiqaa'ii mubtasiman. qaabaltu = jag mötte, 'aSdiqaa' = vänner, ii = mina, mubtasim = leende. Jag är meningens subjekt och ordet leende, Haziinan, är i ackusativ och beskriver tillståndet hos mig när jag mötte mina vänner.

Denna arabiska konstruktion heter al-Haalu som passande nog betyder tillståndet. Den beskriver ju tillståndet hos subjektet eller objektet.

Distinktionen

Dags att introducera ännu en grammatisk konstruktion som är i ackusativ. Den kallas at-tamyiiz vilket bokstavligen betyder distinktionen.

.

tamyiiz kan användas tillsammans med mått för att specificera vad måttet anger. Vi kan titta på ett exempel där tamyiiz specificerar vikt.

Meningen ovan betyder Vi tillverkade ett ton järn och uttalas på arabiska 'antajnaa Tunnan Hadiidan. 'antajnaa = vi tillverkade, Tunn = ton, Hadiid = järn. Enligt svensk grammatik är ordkombinationen 'ton järn' ett objekt. Men enligt arabisk grammatik är de två sorters olika objekt. Ordet för ton, Tunnan, är maf3uulun bi-hi, det vill säga föremålet för handlingen. Ordet för järn, Hadiidan, är at-tamyiizu och specificerar det som vikten anger.

Vi tar ett exempel på hur at-tamyiiz kan specifiera rymdmått.

Meningen ovan betyder Ge den fattiga en liten burk linser! och uttalas på arabiska 'a3Ti alfaqiira Saa3an 3adasan. 'a3Ti = ge (imperativ), al-faqiir = den fattiga, Saa3 = en måttenhet, 3adas = linser. Den fattiga, al-faqiira, och måttenheten, Saa3 är båda maf3uulun bi-hi, det vill säga föremål för handlingen. Linser, 3adasan, är at-tamyiizu och specificerar det som måttet anger.
Måttenheten saa3 används sällan numera. 'Liten burk' är min fria översättning. Om du vill veta mer exakt kan du besöka den engelska Wikipedia-sidan för måttet saa3.

tamyiiz kan också användas för att specificera hur något är någonting. Exempelvis hur något är vackert.

Meningen ovan uttalas alzahratu aljamiilatu lawnan. al-zahra = blomman, jamiil = vacker, lawn = färg. Det arabiska ordet för färg, lawnan, är at-tamyiiz och specificerar i det här fallet hur blomman är vacker. Meningen skulle kunna översättas till Blomman är vacker till färgen eller Blomman är vacker vad gäller färgen. Man skulle också kunna förenkla den till Bommans färg är vacker..

Det var en ganska mesig mening så vi tar en roligare men svårare.

Meningen ovan uttalas ishta3ala arra'su shayban. ishta3ala = han flammade upp, ar-ra'su = huvudet, shayb = gråhårighet. Det arabiska ordet för gråhårighet, shayb, är at-tamyiiz och specificerar i det här fallet hur håret flammade upp. Meningen skulle kunna översättas till Huvudet flammade upp vad gäller gråhårighet eller Huvudet flammade upp av grått hår. Meningen skulle också kunna fomrmuleras om till De gråa håren flammade upp på huvudet.

Ackusativ vid kaana och dess syster-verb

I avsnittet om kasus nominativ gick vi igenom kaana och dess syster-verb. Då tittade vi på den här meningen.

Meningen Himlen var regnig uttalas på arabiska kaanat assamaa'u mumTiratan. kaanat = den/hon var, as-samaa' = himlen, mumTira = regnig. Ordet för regnig, mumTiratan, är khabaru kaana och ska vara i ackusativ.

Ackusativ vid 'inna och dess syster-partiklar

I avsnittet om kasus nominativ gick vi också igenom 'inna och dess syster-partiklar. Då bekantade vi oss med den här meningen.

Meningen Kaninen är verkligen tjock uttalas på arabiska 'inna al'arnaba samiinun. 'inna' = verkligen, al-'arnab = kaninen, samiin = tjock. Ordet för kaninen, al-'arnaba, är ismu 'inna' och ska vara i ackusativ.

Ackusativ efter tal

Substantivet som kommer efter talet 11 och uppåt ska ha kasus ackusativ. Undantaget är jämna hundratal, som ska ha kasus genitiv.

Femton böcker uttalas på arabiska khamsata 3ashara kitaaban. khams = fem, 3ashar = tio, kitaab = bok. Det uppdräknade ordet, kitaaban, ska vara i ackusativ.

Fyrtiofem böcker uttalas på arabiska khamsatun wa 'arba3uuna kitaaban. khams = fem, wa = och, 'arba3uuna = fyrtio, kitaab = bok. Det uppdräknade ordet, kitaaban, ska vara i ackusativ.

Notera att det uppräknade ordet, som är i ackusativ, även ska vara i singular. Notera också att entalet, khamsa, ska ha motsatt genus mot det uppräknade ordet.

Detta med saker som räknas upp är egentligen en form av at-tamyiiz.

Ackusativ – upprest på arabiska

Om du öppnar den svenska Wikipedia-sidan för uppslagsordet ackusativ, och sen byter språk till arabiska, hittar du det arabiska ordet för ackusativ: naSb.

naSb betyder bokstavligen uppsättande eller uppresande. Man tänker sig att vokalen fatHa, som uttalas a och som betecknar kasus ackusativ, har ett uttal som lyfter upp. Vokalen fatHa skrivs ju också som ett streck ovanför bokstaven, som om strecket är på väg att lyfta upp bokstaven.

I arabiskan används också ordet manSuub som fungerar som ett adjektiv. Det betyder bokstavligen upprest. Om ett ord har kasus ackusativ, säger man att ordet är manSuub.

Tecken på ackusativ

Nu ska vi bli experter på att känna igen ord som har kasus ackusativ. Först ska jag introducera den arabiska termen 3alaamatu naSbin som betyder tecken på ackusativ eller ackusativ-markör. Det är helt enkelt den vokal eller den bokstav i slutet av ordet som visar att ett ord är i ackusativ.

fatHa är vanligaste tecknet på ackusativ

Det allra vanligaste tecknet på ackusativ har vi redan lärt oss: vokalen fatHa. Ändelsen a används för ackusativ bestämd form och ändelsen an används för ackusativ obestämd form. Det gäller ord i singular och ord i bruten plural.

Vi har redan sett exempel med ordet för juice. Nu tar vi ett annat ord. Det arabiska ordet för bro uttalas jisr utan kasusändelser.

Eftersom bro är singular så är vokalen fatHa tecken för ackusativ. Ordet slutar på a i bestämd form och an i obestämd form.

Det arabiska ordet för broar (dvs plural av bro) uttalas jusuur utan kasusändelser. Det är bruten plural.

Eftersom det är bruten plural så är vokalen fatHa tecken för ackusativ. Ordet slutar på a i bestämd form och an i obestämd form.

Regelbunden plural femininum

Ord i regelbunden plural femininum slutar på aat. Exempelvis flera fotografer som är kvinnor blir muSawwiraat på arabiska.

Regelbunden plural femininum har samma ändelse i såväl kasus ackusativ som kasus genitiv. Ändelsen är i i bestämd form och in i obetämd form. Dessa ändelser förknippar vi med genitiv.

Ya är tecken för ackusativ av många män

Ord i regelbunden plural maskulinum slutar på iina i ackusativ. Regelbunden plural maskulinum används för grupper av människor där minst en är man. Exemelvis flera fotografer som är män blir muSawwiriina i ackusativ.

Ord i regelbunden plural maskulinum slutar alltså på iina i ackusativ Det är den arabiska bokstaven ya som visar att det är ackusativ. Bokstaven uttalas som ett långt i när den kommer efter vokalen kasra. Ändelsen iina används även för regelbunden plural maskulinum genitiv.

Ya är tecken för ackusativ i dual

När det är två av något kan man använda dual. Maskulinum dual slutar på ayni i ackusativ. Exempelvis två fotografer som är män.

Femininum dual slutar på atayni i ackusativ. Exempelvis två fotografer som är kvinnor.

Ord i maskulinum dual slutar alltså på ayni i ackusativ och ord i femininum dual slutar på atayni i ackusativ. Den arabiska bokstaven ya visar att det är ackusativ. Även i dual har ackusativ och genitiv samma ändelser.

Bokstaven ya är som vi sett ackusativ-markör både för regelbunden plural maskulinum (iina) och för dual (ayni och atayni). Notera att bokstaven ya uttalas som ett långt i när den föregås av vokalen i. Annars uttalas den som ett y.

Sammanfattning

Ackusativ används även om ordet fyller någon av följande funktioner i en mening:

• Direkt eller indirekt objekt (maf3uulun bi-hi).
• Objekt som uttrycker tid eller plats (maf3uulun fii-hi).
• Objekt som uttrycker handlingens orsak (maf3uulun li-'ajli-hi).
• Kognat-objekt (maf3uulun muTlaqun).
• Tillsammans-objekt (maf3uulun ma3a-hi).
• Tillståndet hos subjektet eller objektet (al-Haalu).
• Specifikation av mått, eller på vilket sätt något exempelvis är vackert (at-tamyiiz).
• Kaanas predikativ (khabar kaana) eller predikativet till någon av kaanas syster-verb.
• Innas subjekt (ismu 'inna) eller subjektet till någon av innas syster-partiklar.
• Substantivet som kommer efter talet 11 och uppåt, med undantag av jämna hundratal.

Följande ändelser visar att ett ord har kasus ackusativ:

• a för bestämd form och an för obestämd form används för ord i singular och bruten plural.
• aati för bestämd form och aatin för obestämd form används för regelbunden plural femininum.
• iina används för regelbunden plural maskulinum.
• ayni används för maskulinum dual och atayni används för femininum dual.