Meningar med verb
I den här lektionen ska vi bygga arabiska meningar som börjar med verb. Vi ska bara bygga enkla meningar, de enklaste innehåller bara ett verb.
Ett verb – en mening
Du behöver inte mer än ett verb för att bygga en komplett arabisk mening.
Med bara ett enda arabiskt verb – raqaSa – har vi fått meningen han dansade. Vi behöver inte skriva han på arabiska, eftersom böjningsformen visar att det var han (maskulinum singular) som dansade. För att istället bilda meningen hon dansade, ändrar vi ändelsen på verbet.
Vi tittar på ett nytt verb, och får ytterligare en komplett mening.
Det arabiska verbet darasa betyder han studerade. Om vi istället vill säga hon studerade, ändrar vi ändelsen på verbet.
Du kanske anar sambandet. Verb i dåtid slutar på a om han är subjekt, medan de slutar på at om hon är subjekt.
Verb och subjekt
Vi utgår från verbet raqaSa som betyder han dansade. Om vi vill vara mer specifika med vem som dansade, kan vi lägga till ett subjekt. Om mannen som dansade heter Khaled, kan vi skriva såhär:
Meningen Khaled dansade uttalas raqaSa khaalidun på arabiska. Notera att det bokstavligen står dansade Khaled eftersom Khaled står efter verbet. Det är den vanliga ordföljden i standardarabiska, att subjektet (den som gör) kommer efter verbet.
Vi minns att raqaSa betyder han dansade och raqaSat betyder hon dansade. Om vi vill skriva mormodern dansade på arabiska, skriver vi raqaSat al-jaddatu. Notera att det bokstavligen står dansade mormodern.
Eftersom det arabiska ordet jadda betyder både mormor och farmor på arabiska, kan meningen även betyda farmodern dansade.
Subjektet har alltid kasus nominativ, vilket ofta innebär att det slutar på u eller un. I våra meningar står det khalidun med un på slutet och al-jaddatu med u på slutet, eftersom Khaled och mormodern är subjekt. Här kan du läsa mer om subjekt och nominativ.
Verb och objekt
Vi utgår från verbet darasa som betyder han studerade. Om vi vill ange vad han studerade för något, kan vi lägga till ett objekt. Kanske studerade han medicin. Då kan vi skriva darasa T-Tibba.
Vi minns att darasa betyder han studerade och darasat betyder hon studerade. Om vi vill skriva hon studerade medicin på arabiska, skriver vi darasat aT-Tibba.
Om hon istället studerade ingenjörsvetenskap, skriver vi darasat al-handasata.
Objekt har alltid kasus ackusativ, vilket ofta innebär att det slutar på a eller an. I meningarna ovan står det T-Tibba och l-handasata med a på slutet, eftersom medicin och ingenjörsvetenskap är objekt. Här kan du läsa mer om objekt och ackusativ.
Verb och tidpunkt
Det arabiska ordet för morgon är SabaaH.
Om en man dansade morgonen, kan vi uttrycka det på två sätt. Det första är att använda prepositionen fii som ofta betyder i, men i det här fallet får översättas till på.
Meningen han dansade på morgonen kan alltså skrivas raqaSa fii S-SabaaHi på arabiska. Notera att S-SabaaHi slutar på i. Det beror på att ordet kommer efter en preposition och ord efter prepositioner har kasus genitiv vilket ofta innebär att de slutar på i eller in. Här kan du läsa mer om prepositioner och genitiv.
Nu kommer vi till det andra sättet att uttrycka att en man dansade på morgonen. Det är att använda ackusativ, vilket ofta innebär att ordet slutar på a eller an.
Meningen han dansade på morgonen kan alltså även skrivas raqaSa SabaaHan på arabiska. I svenskan ser man objekt som någon eller något som utsätts för handlingen. Arabiskan däremot olika sorters objekt och morgonen i meningen ovan kallas objekt för tid. Här kan du läsa mer om objekt för tid och ackusativ.
De två arabiska meningarna raqaSa fii S-SabaaHi och raqaSa SabaaHan betyder båda han dansade på morgonen. En del personer menar att det finns en betydelsenyans mellan meningarna (att den ena pekar på ett tillfälle medan den andra pekar på någonting som sker kontinuerligt), medan andra menar att de betyder exakt samma sak. Jag låter detta vara osagt.
Verb och plats
Det arabiska ordet för nattklubb är marqaS.
Verbet raqaSa och substantivet marqaS är besläktade. Det syns på att de har de tre rotbokstäverna r, q och S gemensamt.
Om en man dansade på nattklubben, kan vi uttrycka det såhär på arabiska:
Meningen han dansade på nattklubben blir alltså raqaSa fii l-marqaSi på arabiska. Notera att l-marqaSi slutar på i. Vi vet att fii är en preposition och ordet efter preposition ska ha genitiv vilket brukar innebära i eller in på slutet.
Det arabiska ordet för palm är nakhla.
Om vi vill uttrycka på arabiska att en man dansade under palmen, kan vi skriva raqaSa taHta n-nakhlati.
Du kanske noterar att n-nakhlati är i genitiv. Ordet taHta som betyder under räknas som preposition på svenska. Men på arabiska räknas det som objekt för plats och tillhör samma satsdel som objekt för tid. Du kanske märker att taHta slutar på a, det är för att det är ett sorts objekt och därför har kasus ackusativ vilket brukar markeras med a eller an på slutet.
Sammanfattning – meningar med verb
Ett arabisk verb kan utgöra en koplett mening. Arabiska verbmeningar måste inte ha subjekt, eftersom böjningsformen visar vem som utförde handlingen.
Subjektet (den som utför handlingen) ska ha kasus nominativ, vilket brukar innebära att ordet slutar på u eller un. Objektet (den som utsätts för handlingen) ska ha kasus ackusativ, vilket brukar innebära att ordet slutar på a eller an.
Tid och plats kan uttryckas med preposition + substantiv. Tid och plats kan även uttryckas med ackusativ eftersom det på arabiska finns objekt som betecknar tid eller plats.
Fördjupning – verbalmening
Inom arabisk grammatik finns begreppet jumla fi3liyya som kan översättas till verbmening eller verbalmening.
Det är lätt att tro att en arabisk verbalmening är en mening som innehåller verb. Men det är bara delvis sant. En arabisk verbalmening är (i de allra flesta fall) en mening som börjar med verb. Att arabiska meningar som innehåller verb börjar med verbet är dock väldigt vanligt, eftersom den normala ordföljden i standardarabiska är verb, subjekt, objekt (VSO).