Vilken konstig idé.

Den arabiska frasen Vilken konstig idé. uttalas maa hadhihi alfikratu alghariibatu och skrivs ﻣَﺎ ﻫَﺬِﻩِ ﺍَﻟﻔِﻜﺮَﺓُ ﺍَﻟﻐَﺮِﻳﺒَﺔُ

De arabiska orden i Vilken konstig idé.

Nedan ser du detaljerad information om varje ord i den arabiska frasen Vilken konstig idé.. Du ser ordets svenska översättning, ordets stavning och uttal samt ordets grammatik (böjning, numerus, genus osv) i frasen. Du får också en länk till ännu mer information om ordet.

inte, vad

ﻣَﺎ
Uttal: maa
Svensk versättning: inte, vad
Ordklass: blandat

det här

ﻫَﺬِﻩِ
Uttal: hadhihi
Svensk versättning: det här
Ordklass: pronomen

idé

ﺍَﻟﻔِﻜﺮَﺓُ
Uttal: alfikratu
Svensk versättning (av ordets grundform): idé
Ordklass: substantiv
kasus: nominativ
bestämdhet: bestämd form
genus: femininum
Nominativ används bland annat i nominalfraser. Subjektet (den första delen som är i bestämd form och som är den som beskrivs) har kasus nominativ. I denna typ av nominalfras har även predikatet (den andra, obestämda, delen som beskriver subjektet) kasus nominativ.

Grundformen av idé

ﻓِﻜﺮَﺓ
fikra
(singular, obestämd form, utan kasus)

främmande, konstig

ﺍَﻟﻐَﺮِﻳﺒَﺔُ
Uttal: alghariibatu
Svensk versättning (av ordets grundform): främmande, konstig
Ordklass: adjektiv
kasus: nominativ
bestämdhet: bestämd form
genus: femininum
Nominativ används bland annat i nominalfraser. Subjektet (den första delen som är i bestämd form och som är den som beskrivs) har kasus nominativ. I denna typ av nominalfras har även predikatet (den andra, obestämda, delen som beskriver subjektet) kasus nominativ.

Grundformen av främmande, konstig

ﻏَﺮِﻳﺐ
ghariib
(singular, obestämd form, utan kasus)

Typ av fras: Nominalmening vars predikatsfyllnad är ett enda ord

En arabisk nominalmening består av två delar: subjekt och predikatsfyllnad. Predikatsfyllnaden beskriver subjektet. Subjektet är ett bestämt nomen. I denna typ av nominalmening är predikatsfyllnaden ett obestämt nomen, och subjektet kommer ofta före predikatsfyllnaden. Meningen behöver inget verb på arabiska eftersom verbet (är) är underförstått i denna typ av mening.

Läs mer om meningar av typen Nominalmening vars predikatsfyllnad är ett enda ord