Böjningsformer av verbet 'att frusta'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ankhiru
أَنخِرُ
jag - nutid
nakhartu
نَخَرتُ
jag - dåtid
'ankhira
أَنخِرَ
jag - subjunktiv
'ankhir
أَنخِر
jag - jussiv
du (m)
tankhiru
تَنخِرُ
du (m) - nutid
nakharta
نَخَرتَ
du (m) - dåtid
tankhira
تَنخِرَ
du (m) - subjunktiv
tankhir
تَنخِر
du (m) - jussiv
du (f)
tankhiriina
تَنخِرِينَ
du (f) - nutid
nakharti
نَخَرتِ
du (f) - dåtid
tankhirii
تَنخِرِي
du (f) - subjunktiv
tankhirii
تَنخِرِي
du (f) - jussiv
han
yankhiru
يَنخِرُ
han - nutid
nakhara
نَخَرَ
han - dåtid
yankhira
يَنخِرَ
han - subjunktiv
yankhir
يَنخِر
han - jussiv
hon
tankhiru
تَنخِرُ
hon - nutid
nakharat
نَخَرَت
hon - dåtid
tankhira
تَنخِرَ
hon - subjunktiv
tankhir
تَنخِر
hon - jussiv
vi
nankhiru
نَنخِرُ
vi - nutid
nakharnaa
نَخَرنَا
vi - dåtid
nankhira
نَنخِرَ
vi - subjunktiv
nankhir
نَنخِر
vi - jussiv
ni (m)
tankhiruuna
تَنخِرُونَ
ni (m) - nutid
nakhartum
نَخَرتُم
ni (m) - dåtid
tankhiruu
تَنخِرُوا
ni (m) - subjunktiv
tankhiruu
تَنخِرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tankhirna
تَنخِرنَ
ni (f) - nutid
nakhartunna
نَخَرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tankhirna
تَنخِرنَ
ni (f) - subjunktiv
tankhirna
تَنخِرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yankhiruuna
يَنخِرُونَ
de (m) - nutid
nakharuu
نَخَرُوا
de (m) - dåtid
yankhiruu
يَنخِرُوا
de (m) - subjunktiv
yankhiruu
يَنخِرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yankhirna
يَنخِرنَ
de (f) - nutid
nakharna
نَخَرنَ
de (f) - dåtid
yankhirna
يَنخِرنَ
de (f) - subjunktiv
yankhirna
يَنخِرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tankhiraani
تَنخِرَانِ
ni två - nutid
nakhartumaa
نَخَرتُمَا
ni två - dåtid
tankhiraa
تَنخِرَا
ni två - subjunktiv
tankhiraa
تَنخِرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yankhiraani
يَنخِرَانِ
de två (m) - nutid
nakharaa
نَخَرَا
de två (m) - dåtid
yankhiraa
يَنخِرَا
de två (m) - subjunktiv
yankhiraa
يَنخِرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tankhiraani
تَنخِرَانِ
de två (f) - nutid
nakharataa
نَخَرَتَا
de två (f) - dåtid
tankhiraa
تَنخِرَا
de två (f) - subjunktiv
tankhiraa
تَنخِرَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'inkhir
إِنخِر
du (m) - imperativ
du (f)
'inkhirii
إِنخِرِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'inkhiraa
إِنخِرَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'inkhiruu
إِنخِرُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'inkhirna
إِنخِرنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.