Böjningsformer av verbet 'att ta tag i'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'umassiku
أُمَسِّكُ
jag - nutid
massaktu
مَسَّكتُ
jag - dåtid
'umassik
أُمَسِّك
jag - subjunktiv
'umassik
أُمَسِّك
jag - jussiv
du (m)
tumassiku
تُمَسِّكُ
du (m) - nutid
massakta
مَسَّكتَ
du (m) - dåtid
tumassik
تُمَسِّك
du (m) - subjunktiv
tumassik
تُمَسِّك
du (m) - jussiv
du (f)
tumassikiina
تُمَسِّكِينَ
du (f) - nutid
massakti
مَسَّكتِ
du (f) - dåtid
tumassikii
تُمَسِّكِي
du (f) - subjunktiv
tumassikii
تُمَسِّكِي
du (f) - jussiv
han
yumassiku
يُمَسِّكُ
han - nutid
massaka
مَسَّكَ
han - dåtid
yumassik
يُمَسِّك
han - subjunktiv
yumassik
يُمَسِّك
han - jussiv
hon
tumassiku
تُمَسِّكُ
hon - nutid
massakat
مَسَّكَت
hon - dåtid
tumassik
تُمَسِّك
hon - subjunktiv
tumassik
تُمَسِّك
hon - jussiv
vi
numassiku
نُمَسِّكُ
vi - nutid
massaknaa
مَسَّكنَا
vi - dåtid
numassik
نُمَسِّك
vi - subjunktiv
numassik
نُمَسِّك
vi - jussiv
ni (m)
tumassikuuna
تُمَسِّكُونَ
ni (m) - nutid
massaktum
مَسَّكتُم
ni (m) - dåtid
tumassikuu
تُمَسِّكُوا
ni (m) - subjunktiv
tumassikuu
تُمَسِّكُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tumassikna
تُمَسِّكنَ
ni (f) - nutid
massaktunna
مَسَّكتُنَّ
ni (f) - dåtid
tumassikna
تُمَسِّكنَ
ni (f) - subjunktiv
tumassikna
تُمَسِّكنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yumassikuuna
يُمَسِّكُونَ
de (m) - nutid
massakuu
مَسَّكُوا
de (m) - dåtid
yumassikuu
يُمَسِّكُوا
de (m) - subjunktiv
yumassikuu
يُمَسِّكُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yumassikna
يُمَسِّكنَ
de (f) - nutid
massakna
مَسَّكنَ
de (f) - dåtid
yumassikna
يُمَسِّكنَ
de (f) - subjunktiv
yumassikna
يُمَسِّكنَ
de (f) - jussiv
ni två
tumassikaani
تُمَسِّكَانِ
ni två - nutid
massaktumaa
مَسَّكتُمَا
ni två - dåtid
tumassikaa
تُمَسِّكَا
ni två - subjunktiv
tumassikaa
تُمَسِّكَا
ni två - jussiv
de två (m)
yumassikaani
يُمَسِّكَانِ
de två (m) - nutid
massakaa
مَسَّكَا
de två (m) - dåtid
yumassikaa
يُمَسِّكَا
de två (m) - subjunktiv
yumassikaa
يُمَسِّكَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tumassikaani
تُمَسِّكَانِ
de två (f) - nutid
massakataa
مَسَّكَتَا
de två (f) - dåtid
tumassikaa
تُمَسِّكَا
de två (f) - subjunktiv
tumassikaa
تُمَسِّكَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.