Böjningsformer av verbet 'att ämna'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ahdifu
أَهدِفُ
jag - nutid
hadaftu
هَدَفتُ
jag - dåtid
'ahdifa
أَهدِفَ
jag - subjunktiv
'ahdif
أَهدِف
jag - jussiv
du (m)
tahdifu
تَهدِفُ
du (m) - nutid
hadafta
هَدَفتَ
du (m) - dåtid
tahdifa
تَهدِفَ
du (m) - subjunktiv
tahdif
تَهدِف
du (m) - jussiv
du (f)
tahdifiina
تَهدِفِينَ
du (f) - nutid
hadafti
هَدَفتِ
du (f) - dåtid
tahdifii
تَهدِفِي
du (f) - subjunktiv
tahdifii
تَهدِفِي
du (f) - jussiv
han
yahdifu
يَهدِفُ
han - nutid
hadafa
هَدَفَ
han - dåtid
yahdifa
يَهدِفَ
han - subjunktiv
yahdif
يَهدِف
han - jussiv
hon
tahdifu
تَهدِفُ
hon - nutid
hadafat
هَدَفَت
hon - dåtid
tahdifa
تَهدِفَ
hon - subjunktiv
tahdif
تَهدِف
hon - jussiv
vi
nahdifu
نَهدِفُ
vi - nutid
hadafnaa
هَدَفنَا
vi - dåtid
nahdifa
نَهدِفَ
vi - subjunktiv
nahdif
نَهدِف
vi - jussiv
ni (m)
tahdifuuna
تَهدِفُونَ
ni (m) - nutid
hadaftum
هَدَفتُم
ni (m) - dåtid
tahdifuu
تَهدِفُوا
ni (m) - subjunktiv
tahdifuu
تَهدِفُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tahdifna
تَهدِفنَ
ni (f) - nutid
hadaftunna
هَدَفتُنَّ
ni (f) - dåtid
tahdifna
تَهدِفنَ
ni (f) - subjunktiv
tahdifna
تَهدِفنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yahdifuuna
يَهدِفُونَ
de (m) - nutid
hadafuu
هَدَفُوا
de (m) - dåtid
yahdifuu
يَهدِفُوا
de (m) - subjunktiv
yahdifuu
يَهدِفُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yahdifna
يَهدِفنَ
de (f) - nutid
hadafna
هَدَفنَ
de (f) - dåtid
yahdifna
يَهدِفنَ
de (f) - subjunktiv
yahdifna
يَهدِفنَ
de (f) - jussiv
ni två
tahdifaani
تَهدِفَانِ
ni två - nutid
hadaftumaa
هَدَفتُمَا
ni två - dåtid
tahdifaa
تَهدِفَا
ni två - subjunktiv
tahdifaa
تَهدِفَا
ni två - jussiv
de två (m)
yahdifaani
يَهدِفَانِ
de två (m) - nutid
hadafaa
هَدَفَا
de två (m) - dåtid
yahdifaa
يَهدِفَا
de två (m) - subjunktiv
yahdifaa
يَهدِفَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tahdifaani
تَهدِفَانِ
de två (f) - nutid
hadafataa
هَدَفَتَا
de två (f) - dåtid
tahdifaa
تَهدِفَا
de två (f) - subjunktiv
tahdifaa
تَهدِفَا
de två (f) - jussiv

Imperativ

du (m)
'ihdif
إِهدِف
du (m) - imperativ
du (f)
'ihdifii
إِهدِفِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ihdifaa
إِهدِفَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ihdifuu
إِهدِفُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ihdifna
إِهدِفنَ
ni (f) - imperativ

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.