Böjningsformer av verbet 'att härröra'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'anba3u
أَنبَعُ
jag - nutid
naba3tu
نَبَعتُ
jag - dåtid
'anba3a
أَنبَعَ
jag - subjunktiv
'anba3
أَنبَع
jag - jussiv
du (m)
tanba3u
تَنبَعُ
du (m) - nutid
naba3ta
نَبَعتَ
du (m) - dåtid
tanba3a
تَنبَعَ
du (m) - subjunktiv
tanba3
تَنبَع
du (m) - jussiv
du (f)
tanba3iina
تَنبَعِينَ
du (f) - nutid
naba3ti
نَبَعتِ
du (f) - dåtid
tanba3ii
تَنبَعِي
du (f) - subjunktiv
tanba3ii
تَنبَعِي
du (f) - jussiv
han
yanba3u
يَنبَعُ
han - nutid
naba3a
نَبَعَ
han - dåtid
yanba3a
يَنبَعَ
han - subjunktiv
yanba3
يَنبَع
han - jussiv
hon
tanba3u
تَنبَعُ
hon - nutid
naba3at
نَبَعَت
hon - dåtid
tanba3a
تَنبَعَ
hon - subjunktiv
tanba3
تَنبَع
hon - jussiv
vi
nanba3u
نَنبَعُ
vi - nutid
naba3naa
نَبَعنَا
vi - dåtid
nanba3a
نَنبَعَ
vi - subjunktiv
nanba3
نَنبَع
vi - jussiv
ni (m)
tanba3uuna
تَنبَعُونَ
ni (m) - nutid
naba3tum
نَبَعتُم
ni (m) - dåtid
tanba3uu
تَنبَعُوا
ni (m) - subjunktiv
tanba3uu
تَنبَعُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tanba3na
تَنبَعنَ
ni (f) - nutid
naba3tunna
نَبَعتُنَّ
ni (f) - dåtid
tanba3na
تَنبَعنَ
ni (f) - subjunktiv
tanba3na
تَنبَعنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yanba3uuna
يَنبَعُونَ
de (m) - nutid
naba3uu
نَبَعُوا
de (m) - dåtid
yanba3uu
يَنبَعُوا
de (m) - subjunktiv
yanba3uu
يَنبَعُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yanba3na
يَنبَعنَ
de (f) - nutid
naba3na
نَبَعنَ
de (f) - dåtid
yanba3na
يَنبَعنَ
de (f) - subjunktiv
yanba3na
يَنبَعنَ
de (f) - jussiv
ni två
tanba3aani
تَنبَعَانِ
ni två - nutid
naba3tumaa
نَبَعتُمَا
ni två - dåtid
tanba3aa
تَنبَعَا
ni två - subjunktiv
tanba3aa
تَنبَعَا
ni två - jussiv
de två (m)
yanba3aani
يَنبَعَانِ
de två (m) - nutid
naba3aa
نَبَعَا
de två (m) - dåtid
yanba3aa
يَنبَعَا
de två (m) - subjunktiv
yanba3aa
يَنبَعَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tanba3aani
تَنبَعَانِ
de två (f) - nutid
naba3ataa
نَبَعَتَا
de två (f) - dåtid
tanba3aa
تَنبَعَا
de två (f) - subjunktiv
tanba3aa
تَنبَعَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'inba3
إِنبَع
du (m) - imperativ
du (f)
'inba3ii
إِنبَعِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'inba3aa
إِنبَعَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'inba3uu
إِنبَعُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'inba3na
إِنبَعنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.