Böjningsformer av verbet 'att vilseleda'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uTawwiHu
أُطَوِّحُ
jag - nutid
TawwaHtu
طَوَّحتُ
jag - dåtid
'uTawwiH
أُطَوِّح
jag - subjunktiv
'uTawwiH
أُطَوِّح
jag - jussiv
du (m)
tuTawwiHu
تُطَوِّحُ
du (m) - nutid
TawwaHta
طَوَّحتَ
du (m) - dåtid
tuTawwiH
تُطَوِّح
du (m) - subjunktiv
tuTawwiH
تُطَوِّح
du (m) - jussiv
du (f)
tuTawwiHiina
تُطَوِّحِينَ
du (f) - nutid
TawwaHti
طَوَّحتِ
du (f) - dåtid
tuTawwiHii
تُطَوِّحِي
du (f) - subjunktiv
tuTawwiHii
تُطَوِّحِي
du (f) - jussiv
han
yuTawwiHu
يُطَوِّحُ
han - nutid
TawwaHa
طَوَّحَ
han - dåtid
yuTawwiH
يُطَوِّح
han - subjunktiv
yuTawwiH
يُطَوِّح
han - jussiv
hon
tuTawwiHu
تُطَوِّحُ
hon - nutid
TawwaHat
طَوَّحَت
hon - dåtid
tuTawwiH
تُطَوِّح
hon - subjunktiv
tuTawwiH
تُطَوِّح
hon - jussiv
vi
nuTawwiHu
نُطَوِّحُ
vi - nutid
TawwaHnaa
طَوَّحنَا
vi - dåtid
nuTawwiH
نُطَوِّح
vi - subjunktiv
nuTawwiH
نُطَوِّح
vi - jussiv
ni (m)
tuTawwiHuuna
تُطَوِّحُونَ
ni (m) - nutid
TawwaHtum
طَوَّحتُم
ni (m) - dåtid
tuTawwiHuu
تُطَوِّحُوا
ni (m) - subjunktiv
tuTawwiHuu
تُطَوِّحُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuTawwiHna
تُطَوِّحنَ
ni (f) - nutid
TawwaHtunna
طَوَّحتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuTawwiHna
تُطَوِّحنَ
ni (f) - subjunktiv
tuTawwiHna
تُطَوِّحنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuTawwiHuuna
يُطَوِّحُونَ
de (m) - nutid
TawwaHuu
طَوَّحُوا
de (m) - dåtid
yuTawwiHuu
يُطَوِّحُوا
de (m) - subjunktiv
yuTawwiHuu
يُطَوِّحُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuTawwiHna
يُطَوِّحنَ
de (f) - nutid
TawwaHna
طَوَّحنَ
de (f) - dåtid
yuTawwiHna
يُطَوِّحنَ
de (f) - subjunktiv
yuTawwiHna
يُطَوِّحنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuTawwiHaani
تُطَوِّحَانِ
ni två - nutid
TawwaHtumaa
طَوَّحتُمَا
ni två - dåtid
tuTawwiHaa
تُطَوِّحَا
ni två - subjunktiv
tuTawwiHaa
تُطَوِّحَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuTawwiHaani
يُطَوِّحَانِ
de två (m) - nutid
TawwaHaa
طَوَّحَا
de två (m) - dåtid
yuTawwiHaa
يُطَوِّحَا
de två (m) - subjunktiv
yuTawwiHaa
يُطَوِّحَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuTawwiHaani
تُطَوِّحَانِ
de två (f) - nutid
TawwaHataa
طَوَّحَتَا
de två (f) - dåtid
tuTawwiHaa
تُطَوِّحَا
de två (f) - subjunktiv
tuTawwiHaa
تُطَوِّحَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.