Böjningsformer av verbet 'att söka, bönfalla'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'anshudu
أَنشُدُ
jag - nutid
nashadtu
نَشَدتُ
jag - dåtid
'anshuda
أَنشُدَ
jag - subjunktiv
'anshud
أَنشُد
jag - jussiv
du (m)
tanshudu
تَنشُدُ
du (m) - nutid
nashadta
نَشَدتَ
du (m) - dåtid
tanshuda
تَنشُدَ
du (m) - subjunktiv
tanshud
تَنشُد
du (m) - jussiv
du (f)
tanshudiina
تَنشُدِينَ
du (f) - nutid
nashadti
نَشَدتِ
du (f) - dåtid
tanshudii
تَنشُدِي
du (f) - subjunktiv
tanshudii
تَنشُدِي
du (f) - jussiv
han
yanshudu
يَنشُدُ
han - nutid
nashada
نَشَدَ
han - dåtid
yanshuda
يَنشُدَ
han - subjunktiv
yanshud
يَنشُد
han - jussiv
hon
tanshudu
تَنشُدُ
hon - nutid
nashadat
نَشَدَت
hon - dåtid
tanshuda
تَنشُدَ
hon - subjunktiv
tanshud
تَنشُد
hon - jussiv
vi
nanshudu
نَنشُدُ
vi - nutid
nashadnaa
نَشَدنَا
vi - dåtid
nanshuda
نَنشُدَ
vi - subjunktiv
nanshud
نَنشُد
vi - jussiv
ni (m)
tanshuduuna
تَنشُدُونَ
ni (m) - nutid
nashadtum
نَشَدتُم
ni (m) - dåtid
tanshuduu
تَنشُدُوا
ni (m) - subjunktiv
tanshuduu
تَنشُدُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tanshudna
تَنشُدنَ
ni (f) - nutid
nashadtunna
نَشَدتُنَّ
ni (f) - dåtid
tanshudna
تَنشُدنَ
ni (f) - subjunktiv
tanshudna
تَنشُدنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yanshuduuna
يَنشُدُونَ
de (m) - nutid
nashaduu
نَشَدُوا
de (m) - dåtid
yanshuduu
يَنشُدُوا
de (m) - subjunktiv
yanshuduu
يَنشُدُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yanshudna
يَنشُدنَ
de (f) - nutid
nashadna
نَشَدنَ
de (f) - dåtid
yanshudna
يَنشُدنَ
de (f) - subjunktiv
yanshudna
يَنشُدنَ
de (f) - jussiv
ni två
tanshudaani
تَنشُدَانِ
ni två - nutid
nashadtumaa
نَشَدتُمَا
ni två - dåtid
tanshudaa
تَنشُدَا
ni två - subjunktiv
tanshudaa
تَنشُدَا
ni två - jussiv
de två (m)
yanshudaani
يَنشُدَانِ
de två (m) - nutid
nashadaa
نَشَدَا
de två (m) - dåtid
yanshudaa
يَنشُدَا
de två (m) - subjunktiv
yanshudaa
يَنشُدَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tanshudaani
تَنشُدَانِ
de två (f) - nutid
nashadataa
نَشَدَتَا
de två (f) - dåtid
tanshudaa
تَنشُدَا
de två (f) - subjunktiv
tanshudaa
تَنشُدَا
de två (f) - jussiv

Imperativ

du (m)
'unshud
أُنشُد
du (m) - imperativ
du (f)
'unshudii
أُنشُدِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'unshudaa
أُنشُدَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'unshuduu
أُنشُدُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'unshudna
أُنشُدنَ
ni (f) - imperativ

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.