Böjningsformer av verbet 'att förolämpa'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'u3ayyiru
أُعَيِّرُ
jag - nutid
3ayyartu
عَيَّرتُ
jag - dåtid
'u3ayyir
أُعَيِّر
jag - subjunktiv
'u3ayyir
أُعَيِّر
jag - jussiv
du (m)
tu3ayyiru
تُعَيِّرُ
du (m) - nutid
3ayyarta
عَيَّرتَ
du (m) - dåtid
tu3ayyir
تُعَيِّر
du (m) - subjunktiv
tu3ayyir
تُعَيِّر
du (m) - jussiv
du (f)
tu3ayyiriina
تُعَيِّرِينَ
du (f) - nutid
3ayyarti
عَيَّرتِ
du (f) - dåtid
tu3ayyirii
تُعَيِّرِي
du (f) - subjunktiv
tu3ayyirii
تُعَيِّرِي
du (f) - jussiv
han
yu3ayyiru
يُعَيِّرُ
han - nutid
3ayyara
عَيَّرَ
han - dåtid
yu3ayyir
يُعَيِّر
han - subjunktiv
yu3ayyir
يُعَيِّر
han - jussiv
hon
tu3ayyiru
تُعَيِّرُ
hon - nutid
3ayyarat
عَيَّرَت
hon - dåtid
tu3ayyir
تُعَيِّر
hon - subjunktiv
tu3ayyir
تُعَيِّر
hon - jussiv
vi
nu3ayyiru
نُعَيِّرُ
vi - nutid
3ayyarnaa
عَيَّرنَا
vi - dåtid
nu3ayyir
نُعَيِّر
vi - subjunktiv
nu3ayyir
نُعَيِّر
vi - jussiv
ni (m)
tu3ayyiruuna
تُعَيِّرُونَ
ni (m) - nutid
3ayyartum
عَيَّرتُم
ni (m) - dåtid
tu3ayyiruu
تُعَيِّرُوا
ni (m) - subjunktiv
tu3ayyiruu
تُعَيِّرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tu3ayyirna
تُعَيِّرنَ
ni (f) - nutid
3ayyartunna
عَيَّرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tu3ayyirna
تُعَيِّرنَ
ni (f) - subjunktiv
tu3ayyirna
تُعَيِّرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yu3ayyiruuna
يُعَيِّرُونَ
de (m) - nutid
3ayyaruu
عَيَّرُوا
de (m) - dåtid
yu3ayyiruu
يُعَيِّرُوا
de (m) - subjunktiv
yu3ayyiruu
يُعَيِّرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yu3ayyirna
يُعَيِّرنَ
de (f) - nutid
3ayyarna
عَيَّرنَ
de (f) - dåtid
yu3ayyirna
يُعَيِّرنَ
de (f) - subjunktiv
yu3ayyirna
يُعَيِّرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tu3ayyiraani
تُعَيِّرَانِ
ni två - nutid
3ayyartumaa
عَيَّرتُمَا
ni två - dåtid
tu3ayyiraa
تُعَيِّرَا
ni två - subjunktiv
tu3ayyiraa
تُعَيِّرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yu3ayyiraani
يُعَيِّرَانِ
de två (m) - nutid
3ayyaraa
عَيَّرَا
de två (m) - dåtid
yu3ayyiraa
يُعَيِّرَا
de två (m) - subjunktiv
yu3ayyiraa
يُعَيِّرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tu3ayyiraani
تُعَيِّرَانِ
de två (f) - nutid
3ayyarataa
عَيَّرَتَا
de två (f) - dåtid
tu3ayyiraa
تُعَيِّرَا
de två (f) - subjunktiv
tu3ayyiraa
تُعَيِّرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.