Böjningsformer av verbet 'att spekulera, tävla'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uDaaribu
أُضَارِبُ
jag - nutid
Daarabtu
ضَارَبتُ
jag - dåtid
'uDaarib
أُضَارِب
jag - subjunktiv
'uDaarib
أُضَارِب
jag - jussiv
du (m)
tuDaaribu
تُضَارِبُ
du (m) - nutid
Daarabta
ضَارَبتَ
du (m) - dåtid
tuDaarib
تُضَارِب
du (m) - subjunktiv
tuDaarib
تُضَارِب
du (m) - jussiv
du (f)
tuDaaribiina
تُضَارِبِينَ
du (f) - nutid
Daarabti
ضَارَبتِ
du (f) - dåtid
tuDaaribii
تُضَارِبِي
du (f) - subjunktiv
tuDaaribii
تُضَارِبِي
du (f) - jussiv
han
yuDaaribu
يُضَارِبُ
han - nutid
Daaraba
ضَارَبَ
han - dåtid
yuDaarib
يُضَارِب
han - subjunktiv
yuDaarib
يُضَارِب
han - jussiv
hon
tuDaaribu
تُضَارِبُ
hon - nutid
Daarabat
ضَارَبَت
hon - dåtid
tuDaarib
تُضَارِب
hon - subjunktiv
tuDaarib
تُضَارِب
hon - jussiv
vi
nuDaaribu
نُضَارِبُ
vi - nutid
Daarabnaa
ضَارَبنَا
vi - dåtid
nuDaarib
نُضَارِب
vi - subjunktiv
nuDaarib
نُضَارِب
vi - jussiv
ni (m)
tuDaaribuuna
تُضَارِبُونَ
ni (m) - nutid
Daarabtum
ضَارَبتُم
ni (m) - dåtid
tuDaaribuu
تُضَارِبُوا
ni (m) - subjunktiv
tuDaaribuu
تُضَارِبُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuDaaribna
تُضَارِبنَ
ni (f) - nutid
Daarabtunna
ضَارَبتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuDaaribna
تُضَارِبنَ
ni (f) - subjunktiv
tuDaaribna
تُضَارِبنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuDaaribuuna
يُضَارِبُونَ
de (m) - nutid
Daarabuu
ضَارَبُوا
de (m) - dåtid
yuDaaribuu
يُضَارِبُوا
de (m) - subjunktiv
yuDaaribuu
يُضَارِبُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuDaaribna
يُضَارِبنَ
de (f) - nutid
Daarabna
ضَارَبنَ
de (f) - dåtid
yuDaaribna
يُضَارِبنَ
de (f) - subjunktiv
yuDaaribna
يُضَارِبنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuDaaribaani
تُضَارِبَانِ
ni två - nutid
Daarabtumaa
ضَارَبتُمَا
ni två - dåtid
tuDaaribaa
تُضَارِبَا
ni två - subjunktiv
tuDaaribaa
تُضَارِبَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuDaaribaani
يُضَارِبَانِ
de två (m) - nutid
Daarabaa
ضَارَبَا
de två (m) - dåtid
yuDaaribaa
يُضَارِبَا
de två (m) - subjunktiv
yuDaaribaa
يُضَارِبَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuDaaribaani
تُضَارِبَانِ
de två (f) - nutid
Daarabataa
ضَارَبَتَا
de två (f) - dåtid
tuDaaribaa
تُضَارِبَا
de två (f) - subjunktiv
tuDaaribaa
تُضَارِبَا
de två (f) - jussiv

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.