Böjningsformer av verbet 'att ockupera, ta över'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aHtallu
أَحتَلُّ
jag - nutid
'iHtalltu
إِحتَلّتُ
jag - dåtid
'aHtalil
أَحتَلِل
jag - subjunktiv
'aHtalil
أَحتَلِل
jag - jussiv
du (m)
taHtallu
تَحتَلُّ
du (m) - nutid
'iHtallta
إِحتَلّتَ
du (m) - dåtid
taHtalil
تَحتَلِل
du (m) - subjunktiv
taHtalil
تَحتَلِل
du (m) - jussiv
du (f)
taHtalliina
تَحتَلِّينَ
du (f) - nutid
'iHtallti
إِحتَلّتِ
du (f) - dåtid
taHtalilii
تَحتَلِلِي
du (f) - subjunktiv
taHtalilii
تَحتَلِلِي
du (f) - jussiv
han
yaHtallu
يَحتَلُّ
han - nutid
'iHtalla
إِحتَلَّ
han - dåtid
yaHtalil
يَحتَلِل
han - subjunktiv
yaHtalil
يَحتَلِل
han - jussiv
hon
taHtallu
تَحتَلُّ
hon - nutid
'iHtallat
إِحتَلَّت
hon - dåtid
taHtalil
تَحتَلِل
hon - subjunktiv
taHtalil
تَحتَلِل
hon - jussiv
vi
naHtallu
نَحتَلُّ
vi - nutid
'iHtallnaa
إِحتَلّنَا
vi - dåtid
naHtalil
نَحتَلِل
vi - subjunktiv
naHtalil
نَحتَلِل
vi - jussiv
ni (m)
taHtalluuna
تَحتَلُّونَ
ni (m) - nutid
'iHtalltum
إِحتَلّتُم
ni (m) - dåtid
taHtaliluu
تَحتَلِلُوا
ni (m) - subjunktiv
taHtaliluu
تَحتَلِلُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taHtallna
تَحتَلّنَ
ni (f) - nutid
'iHtalltunna
إِحتَلّتُنَّ
ni (f) - dåtid
taHtalilna
تَحتَلِلنَ
ni (f) - subjunktiv
taHtalilna
تَحتَلِلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaHtalluuna
يَحتَلُّونَ
de (m) - nutid
'iHtalluu
إِحتَلُّوا
de (m) - dåtid
yaHtaliluu
يَحتَلِلُوا
de (m) - subjunktiv
yaHtaliluu
يَحتَلِلُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaHtallna
يَحتَلّنَ
de (f) - nutid
'iHtallna
إِحتَلّنَ
de (f) - dåtid
yaHtalilna
يَحتَلِلنَ
de (f) - subjunktiv
yaHtalilna
يَحتَلِلنَ
de (f) - jussiv
ni två
taHtallaani
تَحتَلَّانِ
ni två - nutid
'iHtalltumaa
إِحتَلّتُمَا
ni två - dåtid
taHtalilaa
تَحتَلِلَا
ni två - subjunktiv
taHtalilaa
تَحتَلِلَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaHtallaani
يَحتَلَّانِ
de två (m) - nutid
'iHtallaa
إِحتَلَّا
de två (m) - dåtid
yaHtalilaa
يَحتَلِلَا
de två (m) - subjunktiv
yaHtalilaa
يَحتَلِلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taHtallaani
تَحتَلَّانِ
de två (f) - nutid
'iHtallataa
إِحتَلَّتَا
de två (f) - dåtid
taHtalilaa
تَحتَلِلَا
de två (f) - subjunktiv
taHtalilaa
تَحتَلِلَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.