Böjningsformer av verbet 'att göra känd'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ashharu
أَشهَرُ
jag - nutid
shahartu
شَهَرتُ
jag - dåtid
'ashhara
أَشهَرَ
jag - subjunktiv
'ashhar
أَشهَر
jag - jussiv
du (m)
tashharu
تَشهَرُ
du (m) - nutid
shaharta
شَهَرتَ
du (m) - dåtid
tashhara
تَشهَرَ
du (m) - subjunktiv
tashhar
تَشهَر
du (m) - jussiv
du (f)
tashhariina
تَشهَرِينَ
du (f) - nutid
shaharti
شَهَرتِ
du (f) - dåtid
tashharii
تَشهَرِي
du (f) - subjunktiv
tashharii
تَشهَرِي
du (f) - jussiv
han
yashharu
يَشهَرُ
han - nutid
shahara
شَهَرَ
han - dåtid
yashhara
يَشهَرَ
han - subjunktiv
yashhar
يَشهَر
han - jussiv
hon
tashharu
تَشهَرُ
hon - nutid
shaharat
شَهَرَت
hon - dåtid
tashhara
تَشهَرَ
hon - subjunktiv
tashhar
تَشهَر
hon - jussiv
vi
nashharu
نَشهَرُ
vi - nutid
shaharnaa
شَهَرنَا
vi - dåtid
nashhara
نَشهَرَ
vi - subjunktiv
nashhar
نَشهَر
vi - jussiv
ni (m)
tashharuuna
تَشهَرُونَ
ni (m) - nutid
shahartum
شَهَرتُم
ni (m) - dåtid
tashharuu
تَشهَرُوا
ni (m) - subjunktiv
tashharuu
تَشهَرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tashharna
تَشهَرنَ
ni (f) - nutid
shahartunna
شَهَرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tashharna
تَشهَرنَ
ni (f) - subjunktiv
tashharna
تَشهَرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yashharuuna
يَشهَرُونَ
de (m) - nutid
shaharuu
شَهَرُوا
de (m) - dåtid
yashharuu
يَشهَرُوا
de (m) - subjunktiv
yashharuu
يَشهَرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yashharna
يَشهَرنَ
de (f) - nutid
shaharna
شَهَرنَ
de (f) - dåtid
yashharna
يَشهَرنَ
de (f) - subjunktiv
yashharna
يَشهَرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tashharaani
تَشهَرَانِ
ni två - nutid
shahartumaa
شَهَرتُمَا
ni två - dåtid
tashharaa
تَشهَرَا
ni två - subjunktiv
tashharaa
تَشهَرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yashharaani
يَشهَرَانِ
de två (m) - nutid
shaharaa
شَهَرَا
de två (m) - dåtid
yashharaa
يَشهَرَا
de två (m) - subjunktiv
yashharaa
يَشهَرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tashharaani
تَشهَرَانِ
de två (f) - nutid
shaharataa
شَهَرَتَا
de två (f) - dåtid
tashharaa
تَشهَرَا
de två (f) - subjunktiv
tashharaa
تَشهَرَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ishhar
إِشهَر
du (m) - imperativ
du (f)
'ishharii
إِشهَرِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ishharaa
إِشهَرَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ishharuu
إِشهَرُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ishharna
إِشهَرنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.