Böjningsformer av verbet 'att sky'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ajfuu
أَجفُو
jag - nutid
jafawtu
جَفَوتُ
jag - dåtid
'ajfua
أَجفَُ
jag - subjunktiv
'ajfu
أَجفُ
jag - jussiv
du (m)
tajfuu
تَجفُو
du (m) - nutid
jafawta
جَفَوتَ
du (m) - dåtid
tajfua
تَجفَُ
du (m) - subjunktiv
tajfu
تَجفُ
du (m) - jussiv
du (f)
tajfiina
تَجفِينَ
du (f) - nutid
jafawti
جَفَوتِ
du (f) - dåtid
tajfii
تَجفِي
du (f) - subjunktiv
tajfii
تَجفِي
du (f) - jussiv
han
yajfuu
يَجفُو
han - nutid
jafaa
جَفَا
han - dåtid
yajfua
يَجفَُ
han - subjunktiv
yajfu
يَجفُ
han - jussiv
hon
tajfuu
تَجفُو
hon - nutid
jafat
جَفَت
hon - dåtid
tajfua
تَجفَُ
hon - subjunktiv
tajfu
تَجفُ
hon - jussiv
vi
najfuu
نَجفُو
vi - nutid
jafawnaa
جَفَونَا
vi - dåtid
najfua
نَجفَُ
vi - subjunktiv
najfu
نَجفُ
vi - jussiv
ni (m)
tajfuuna
تَجفُونَ
ni (m) - nutid
jafawtum
جَفَوتُم
ni (m) - dåtid
tajfuu
تَجفُوا
ni (m) - subjunktiv
tajfuu
تَجفُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tajfuuna
تَجفُونَ
ni (f) - nutid
jafawtunna
جَفَوتُنَّ
ni (f) - dåtid
tajfuuna
تَجفُونَ
ni (f) - subjunktiv
tajfuuna
تَجفُونَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yajfuuna
يَجفُونَ
de (m) - nutid
jafauu
جَفَُوا
de (m) - dåtid
yajfuu
يَجفُوا
de (m) - subjunktiv
yajfuu
يَجفُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yajfuuna
يَجفُونَ
de (f) - nutid
jafawna
جَفَونَ
de (f) - dåtid
yajfuuna
يَجفُونَ
de (f) - subjunktiv
yajfuuna
يَجفُونَ
de (f) - jussiv
ni två
tajfuwaani
تَجفُوَانِ
ni två - nutid
jafawtumaa
جَفَوتُمَا
ni två - dåtid
tajfuaa
تَجفَُا
ni två - subjunktiv
tajfuaa
تَجفَُا
ni två - jussiv
de två (m)
yajfuwaani
يَجفُوَانِ
de två (m) - nutid
jafawaa
جَفَوَا
de två (m) - dåtid
yajfuaa
يَجفَُا
de två (m) - subjunktiv
yajfuaa
يَجفَُا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tajfuwaani
تَجفُوَانِ
de två (f) - nutid
jafawataa
جَفَوَتَا
de två (f) - dåtid
tajfuaa
تَجفَُا
de två (f) - subjunktiv
tajfuaa
تَجفَُا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ujfu
أُجفُ
du (m) - imperativ
du (f)
'ujfii
أُجفِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ujfuwaa
أُجفُوَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ujfuu
أُجفُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ujfuuna
أُجفُونَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.