Böjningsformer av verbet 'att krossa, pulvrisera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'asHaqu
أَسحَقُ
jag - nutid
saHaqtu
سَحَقتُ
jag - dåtid
'asHaqa
أَسحَقَ
jag - subjunktiv
'asHaq
أَسحَق
jag - jussiv
du (m)
tasHaqu
تَسحَقُ
du (m) - nutid
saHaqta
سَحَقتَ
du (m) - dåtid
tasHaqa
تَسحَقَ
du (m) - subjunktiv
tasHaq
تَسحَق
du (m) - jussiv
du (f)
tasHaqiina
تَسحَقِينَ
du (f) - nutid
saHaqti
سَحَقتِ
du (f) - dåtid
tasHaqii
تَسحَقِي
du (f) - subjunktiv
tasHaqii
تَسحَقِي
du (f) - jussiv
han
yasHaqu
يَسحَقُ
han - nutid
saHaqa
سَحَقَ
han - dåtid
yasHaqa
يَسحَقَ
han - subjunktiv
yasHaq
يَسحَق
han - jussiv
hon
tasHaqu
تَسحَقُ
hon - nutid
saHaqat
سَحَقَت
hon - dåtid
tasHaqa
تَسحَقَ
hon - subjunktiv
tasHaq
تَسحَق
hon - jussiv
vi
nasHaqu
نَسحَقُ
vi - nutid
saHaqnaa
سَحَقنَا
vi - dåtid
nasHaqa
نَسحَقَ
vi - subjunktiv
nasHaq
نَسحَق
vi - jussiv
ni (m)
tasHaquuna
تَسحَقُونَ
ni (m) - nutid
saHaqtum
سَحَقتُم
ni (m) - dåtid
tasHaquu
تَسحَقُوا
ni (m) - subjunktiv
tasHaquu
تَسحَقُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tasHaqna
تَسحَقنَ
ni (f) - nutid
saHaqtunna
سَحَقتُنَّ
ni (f) - dåtid
tasHaqna
تَسحَقنَ
ni (f) - subjunktiv
tasHaqna
تَسحَقنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yasHaquuna
يَسحَقُونَ
de (m) - nutid
saHaquu
سَحَقُوا
de (m) - dåtid
yasHaquu
يَسحَقُوا
de (m) - subjunktiv
yasHaquu
يَسحَقُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yasHaqna
يَسحَقنَ
de (f) - nutid
saHaqna
سَحَقنَ
de (f) - dåtid
yasHaqna
يَسحَقنَ
de (f) - subjunktiv
yasHaqna
يَسحَقنَ
de (f) - jussiv
ni två
tasHaqaani
تَسحَقَانِ
ni två - nutid
saHaqtumaa
سَحَقتُمَا
ni två - dåtid
tasHaqaa
تَسحَقَا
ni två - subjunktiv
tasHaqaa
تَسحَقَا
ni två - jussiv
de två (m)
yasHaqaani
يَسحَقَانِ
de två (m) - nutid
saHaqaa
سَحَقَا
de två (m) - dåtid
yasHaqaa
يَسحَقَا
de två (m) - subjunktiv
yasHaqaa
يَسحَقَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tasHaqaani
تَسحَقَانِ
de två (f) - nutid
saHaqataa
سَحَقَتَا
de två (f) - dåtid
tasHaqaa
تَسحَقَا
de två (f) - subjunktiv
tasHaqaa
تَسحَقَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'isHaq
إِسحَق
du (m) - imperativ
du (f)
'isHaqii
إِسحَقِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'isHaqaa
إِسحَقَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'isHaquu
إِسحَقُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'isHaqna
إِسحَقنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.