Böjningsformer av verbet 'att vissla'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aSfiru
أَصفِرُ
jag - nutid
Safartu
صَفَرتُ
jag - dåtid
'aSfira
أَصفِرَ
jag - subjunktiv
'aSfir
أَصفِر
jag - jussiv
du (m)
taSfiru
تَصفِرُ
du (m) - nutid
Safarta
صَفَرتَ
du (m) - dåtid
taSfira
تَصفِرَ
du (m) - subjunktiv
taSfir
تَصفِر
du (m) - jussiv
du (f)
taSfiriina
تَصفِرِينَ
du (f) - nutid
Safarti
صَفَرتِ
du (f) - dåtid
taSfirii
تَصفِرِي
du (f) - subjunktiv
taSfirii
تَصفِرِي
du (f) - jussiv
han
yaSfiru
يَصفِرُ
han - nutid
Safara
صَفَرَ
han - dåtid
yaSfira
يَصفِرَ
han - subjunktiv
yaSfir
يَصفِر
han - jussiv
hon
taSfiru
تَصفِرُ
hon - nutid
Safarat
صَفَرَت
hon - dåtid
taSfira
تَصفِرَ
hon - subjunktiv
taSfir
تَصفِر
hon - jussiv
vi
naSfiru
نَصفِرُ
vi - nutid
Safarnaa
صَفَرنَا
vi - dåtid
naSfira
نَصفِرَ
vi - subjunktiv
naSfir
نَصفِر
vi - jussiv
ni (m)
taSfiruuna
تَصفِرُونَ
ni (m) - nutid
Safartum
صَفَرتُم
ni (m) - dåtid
taSfiruu
تَصفِرُوا
ni (m) - subjunktiv
taSfiruu
تَصفِرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taSfirna
تَصفِرنَ
ni (f) - nutid
Safartunna
صَفَرتُنَّ
ni (f) - dåtid
taSfirna
تَصفِرنَ
ni (f) - subjunktiv
taSfirna
تَصفِرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaSfiruuna
يَصفِرُونَ
de (m) - nutid
Safaruu
صَفَرُوا
de (m) - dåtid
yaSfiruu
يَصفِرُوا
de (m) - subjunktiv
yaSfiruu
يَصفِرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaSfirna
يَصفِرنَ
de (f) - nutid
Safarna
صَفَرنَ
de (f) - dåtid
yaSfirna
يَصفِرنَ
de (f) - subjunktiv
yaSfirna
يَصفِرنَ
de (f) - jussiv
ni två
taSfiraani
تَصفِرَانِ
ni två - nutid
Safartumaa
صَفَرتُمَا
ni två - dåtid
taSfiraa
تَصفِرَا
ni två - subjunktiv
taSfiraa
تَصفِرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaSfiraani
يَصفِرَانِ
de två (m) - nutid
Safaraa
صَفَرَا
de två (m) - dåtid
yaSfiraa
يَصفِرَا
de två (m) - subjunktiv
yaSfiraa
يَصفِرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taSfiraani
تَصفِرَانِ
de två (f) - nutid
Safarataa
صَفَرَتَا
de två (f) - dåtid
taSfiraa
تَصفِرَا
de två (f) - subjunktiv
taSfiraa
تَصفِرَا
de två (f) - jussiv

Imperativ

du (m)
'iSfir
إِصفِر
du (m) - imperativ
du (f)
'iSfirii
إِصفِرِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'iSfiraa
إِصفِرَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'iSfiruu
إِصفِرُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'iSfirna
إِصفِرنَ
ni (f) - imperativ

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.