Böjningsformer av verbet 'att förebygga'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'a3Dulu
أَعضُلُ
jag - nutid
3aDaltu
عَضَلتُ
jag - dåtid
'a3Dula
أَعضُلَ
jag - subjunktiv
'a3Dul
أَعضُل
jag - jussiv
du (m)
ta3Dulu
تَعضُلُ
du (m) - nutid
3aDalta
عَضَلتَ
du (m) - dåtid
ta3Dula
تَعضُلَ
du (m) - subjunktiv
ta3Dul
تَعضُل
du (m) - jussiv
du (f)
ta3Duliina
تَعضُلِينَ
du (f) - nutid
3aDalti
عَضَلتِ
du (f) - dåtid
ta3Dulii
تَعضُلِي
du (f) - subjunktiv
ta3Dulii
تَعضُلِي
du (f) - jussiv
han
ya3Dulu
يَعضُلُ
han - nutid
3aDala
عَضَلَ
han - dåtid
ya3Dula
يَعضُلَ
han - subjunktiv
ya3Dul
يَعضُل
han - jussiv
hon
ta3Dulu
تَعضُلُ
hon - nutid
3aDalat
عَضَلَت
hon - dåtid
ta3Dula
تَعضُلَ
hon - subjunktiv
ta3Dul
تَعضُل
hon - jussiv
vi
na3Dulu
نَعضُلُ
vi - nutid
3aDalnaa
عَضَلنَا
vi - dåtid
na3Dula
نَعضُلَ
vi - subjunktiv
na3Dul
نَعضُل
vi - jussiv
ni (m)
ta3Duluuna
تَعضُلُونَ
ni (m) - nutid
3aDaltum
عَضَلتُم
ni (m) - dåtid
ta3Duluu
تَعضُلُوا
ni (m) - subjunktiv
ta3Duluu
تَعضُلُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
ta3Dulna
تَعضُلنَ
ni (f) - nutid
3aDaltunna
عَضَلتُنَّ
ni (f) - dåtid
ta3Dulna
تَعضُلنَ
ni (f) - subjunktiv
ta3Dulna
تَعضُلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
ya3Duluuna
يَعضُلُونَ
de (m) - nutid
3aDaluu
عَضَلُوا
de (m) - dåtid
ya3Duluu
يَعضُلُوا
de (m) - subjunktiv
ya3Duluu
يَعضُلُوا
de (m) - jussiv
de (f)
ya3Dulna
يَعضُلنَ
de (f) - nutid
3aDalna
عَضَلنَ
de (f) - dåtid
ya3Dulna
يَعضُلنَ
de (f) - subjunktiv
ya3Dulna
يَعضُلنَ
de (f) - jussiv
ni två
ta3Dulaani
تَعضُلَانِ
ni två - nutid
3aDaltumaa
عَضَلتُمَا
ni två - dåtid
ta3Dulaa
تَعضُلَا
ni två - subjunktiv
ta3Dulaa
تَعضُلَا
ni två - jussiv
de två (m)
ya3Dulaani
يَعضُلَانِ
de två (m) - nutid
3aDalaa
عَضَلَا
de två (m) - dåtid
ya3Dulaa
يَعضُلَا
de två (m) - subjunktiv
ya3Dulaa
يَعضُلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
ta3Dulaani
تَعضُلَانِ
de två (f) - nutid
3aDalataa
عَضَلَتَا
de två (f) - dåtid
ta3Dulaa
تَعضُلَا
de två (f) - subjunktiv
ta3Dulaa
تَعضُلَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'u3Dul
أُعضُل
du (m) - imperativ
du (f)
'u3Dulii
أُعضُلِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'u3Dulaa
أُعضُلَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'u3Duluu
أُعضُلُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'u3Dulna
أُعضُلنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.