Böjningsformer av verbet 'att bli'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aghduu
أَغدُو
jag - nutid
ghadawtu
غَدَوتُ
jag - dåtid
'aghdua
أَغدَُ
jag - subjunktiv
'aghdu
أَغدُ
jag - jussiv
du (m)
taghduu
تَغدُو
du (m) - nutid
ghadawta
غَدَوتَ
du (m) - dåtid
taghdua
تَغدَُ
du (m) - subjunktiv
taghdu
تَغدُ
du (m) - jussiv
du (f)
taghdiina
تَغدِينَ
du (f) - nutid
ghadawti
غَدَوتِ
du (f) - dåtid
taghdii
تَغدِي
du (f) - subjunktiv
taghdii
تَغدِي
du (f) - jussiv
han
yaghduu
يَغدُو
han - nutid
ghadaa
غَدَا
han - dåtid
yaghdua
يَغدَُ
han - subjunktiv
yaghdu
يَغدُ
han - jussiv
hon
taghduu
تَغدُو
hon - nutid
ghadat
غَدَت
hon - dåtid
taghdua
تَغدَُ
hon - subjunktiv
taghdu
تَغدُ
hon - jussiv
vi
naghduu
نَغدُو
vi - nutid
ghadawnaa
غَدَونَا
vi - dåtid
naghdua
نَغدَُ
vi - subjunktiv
naghdu
نَغدُ
vi - jussiv
ni (m)
taghduuna
تَغدُونَ
ni (m) - nutid
ghadawtum
غَدَوتُم
ni (m) - dåtid
taghduu
تَغدُوا
ni (m) - subjunktiv
taghduu
تَغدُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taghduuna
تَغدُونَ
ni (f) - nutid
ghadawtunna
غَدَوتُنَّ
ni (f) - dåtid
taghduuna
تَغدُونَ
ni (f) - subjunktiv
taghduuna
تَغدُونَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaghduuna
يَغدُونَ
de (m) - nutid
ghadauu
غَدَُوا
de (m) - dåtid
yaghduu
يَغدُوا
de (m) - subjunktiv
yaghduu
يَغدُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaghduuna
يَغدُونَ
de (f) - nutid
ghadawna
غَدَونَ
de (f) - dåtid
yaghduuna
يَغدُونَ
de (f) - subjunktiv
yaghduuna
يَغدُونَ
de (f) - jussiv
ni två
taghduwaani
تَغدُوَانِ
ni två - nutid
ghadawtumaa
غَدَوتُمَا
ni två - dåtid
taghduaa
تَغدَُا
ni två - subjunktiv
taghduaa
تَغدَُا
ni två - jussiv
de två (m)
yaghduwaani
يَغدُوَانِ
de två (m) - nutid
ghadawaa
غَدَوَا
de två (m) - dåtid
yaghduaa
يَغدَُا
de två (m) - subjunktiv
yaghduaa
يَغدَُا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taghduwaani
تَغدُوَانِ
de två (f) - nutid
ghadawataa
غَدَوَتَا
de två (f) - dåtid
taghduaa
تَغدَُا
de två (f) - subjunktiv
taghduaa
تَغدَُا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ughdu
أُغدُ
du (m) - imperativ
du (f)
'ughdii
أُغدِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ughduwaa
أُغدُوَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ughduu
أُغدُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ughduuna
أُغدُونَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.