Böjningsformer av verbet 'att beakta, vända sig mot'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'altafitu
أَلتَفِتُ
jag - nutid
'iltafattu
إِلتَفَتُّ
jag - dåtid
'altafit
أَلتَفِت
jag - subjunktiv
'altafit
أَلتَفِت
jag - jussiv
du (m)
taltafitu
تَلتَفِتُ
du (m) - nutid
'iltafatta
إِلتَفَتَّ
du (m) - dåtid
taltafit
تَلتَفِت
du (m) - subjunktiv
taltafit
تَلتَفِت
du (m) - jussiv
du (f)
taltafitiina
تَلتَفِتِينَ
du (f) - nutid
'iltafatti
إِلتَفَتِّ
du (f) - dåtid
taltafitii
تَلتَفِتِي
du (f) - subjunktiv
taltafitii
تَلتَفِتِي
du (f) - jussiv
han
yaltafitu
يَلتَفِتُ
han - nutid
'iltafata
إِلتَفَتَ
han - dåtid
yaltafit
يَلتَفِت
han - subjunktiv
yaltafit
يَلتَفِت
han - jussiv
hon
taltafitu
تَلتَفِتُ
hon - nutid
'iltafatat
إِلتَفَتَت
hon - dåtid
taltafit
تَلتَفِت
hon - subjunktiv
taltafit
تَلتَفِت
hon - jussiv
vi
naltafitu
نَلتَفِتُ
vi - nutid
'iltafatnaa
إِلتَفَتنَا
vi - dåtid
naltafit
نَلتَفِت
vi - subjunktiv
naltafit
نَلتَفِت
vi - jussiv
ni (m)
taltafituuna
تَلتَفِتُونَ
ni (m) - nutid
'iltafattum
إِلتَفَتُّم
ni (m) - dåtid
taltafituu
تَلتَفِتُوا
ni (m) - subjunktiv
taltafituu
تَلتَفِتُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taltafitna
تَلتَفِتنَ
ni (f) - nutid
'iltafattunna
إِلتَفَتُّنَّ
ni (f) - dåtid
taltafitna
تَلتَفِتنَ
ni (f) - subjunktiv
taltafitna
تَلتَفِتنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaltafituuna
يَلتَفِتُونَ
de (m) - nutid
'iltafatuu
إِلتَفَتُوا
de (m) - dåtid
yaltafituu
يَلتَفِتُوا
de (m) - subjunktiv
yaltafituu
يَلتَفِتُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaltafitna
يَلتَفِتنَ
de (f) - nutid
'iltafatna
إِلتَفَتنَ
de (f) - dåtid
yaltafitna
يَلتَفِتنَ
de (f) - subjunktiv
yaltafitna
يَلتَفِتنَ
de (f) - jussiv
ni två
taltafitaani
تَلتَفِتَانِ
ni två - nutid
'iltafattumaa
إِلتَفَتُّمَا
ni två - dåtid
taltafitaa
تَلتَفِتَا
ni två - subjunktiv
taltafitaa
تَلتَفِتَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaltafitaani
يَلتَفِتَانِ
de två (m) - nutid
'iltafataa
إِلتَفَتَا
de två (m) - dåtid
yaltafitaa
يَلتَفِتَا
de två (m) - subjunktiv
yaltafitaa
يَلتَفِتَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taltafitaani
تَلتَفِتَانِ
de två (f) - nutid
'iltafatataa
إِلتَفَتَتَا
de två (f) - dåtid
taltafitaa
تَلتَفِتَا
de två (f) - subjunktiv
taltafitaa
تَلتَفِتَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.