Böjningsformer av verbet 'att charmera, fascinera, förtrolla'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'usaHHiru
أُسَحِّرُ
jag - nutid
saHHartu
سَحَّرتُ
jag - dåtid
'usaHHir
أُسَحِّر
jag - subjunktiv
'usaHHir
أُسَحِّر
jag - jussiv
du (m)
tusaHHiru
تُسَحِّرُ
du (m) - nutid
saHHarta
سَحَّرتَ
du (m) - dåtid
tusaHHir
تُسَحِّر
du (m) - subjunktiv
tusaHHir
تُسَحِّر
du (m) - jussiv
du (f)
tusaHHiriina
تُسَحِّرِينَ
du (f) - nutid
saHHarti
سَحَّرتِ
du (f) - dåtid
tusaHHirii
تُسَحِّرِي
du (f) - subjunktiv
tusaHHirii
تُسَحِّرِي
du (f) - jussiv
han
yusaHHiru
يُسَحِّرُ
han - nutid
saHHara
سَحَّرَ
han - dåtid
yusaHHir
يُسَحِّر
han - subjunktiv
yusaHHir
يُسَحِّر
han - jussiv
hon
tusaHHiru
تُسَحِّرُ
hon - nutid
saHHarat
سَحَّرَت
hon - dåtid
tusaHHir
تُسَحِّر
hon - subjunktiv
tusaHHir
تُسَحِّر
hon - jussiv
vi
nusaHHiru
نُسَحِّرُ
vi - nutid
saHHarnaa
سَحَّرنَا
vi - dåtid
nusaHHir
نُسَحِّر
vi - subjunktiv
nusaHHir
نُسَحِّر
vi - jussiv
ni (m)
tusaHHiruuna
تُسَحِّرُونَ
ni (m) - nutid
saHHartum
سَحَّرتُم
ni (m) - dåtid
tusaHHiruu
تُسَحِّرُوا
ni (m) - subjunktiv
tusaHHiruu
تُسَحِّرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tusaHHirna
تُسَحِّرنَ
ni (f) - nutid
saHHartunna
سَحَّرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tusaHHirna
تُسَحِّرنَ
ni (f) - subjunktiv
tusaHHirna
تُسَحِّرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yusaHHiruuna
يُسَحِّرُونَ
de (m) - nutid
saHHaruu
سَحَّرُوا
de (m) - dåtid
yusaHHiruu
يُسَحِّرُوا
de (m) - subjunktiv
yusaHHiruu
يُسَحِّرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yusaHHirna
يُسَحِّرنَ
de (f) - nutid
saHHarna
سَحَّرنَ
de (f) - dåtid
yusaHHirna
يُسَحِّرنَ
de (f) - subjunktiv
yusaHHirna
يُسَحِّرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tusaHHiraani
تُسَحِّرَانِ
ni två - nutid
saHHartumaa
سَحَّرتُمَا
ni två - dåtid
tusaHHiraa
تُسَحِّرَا
ni två - subjunktiv
tusaHHiraa
تُسَحِّرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yusaHHiraani
يُسَحِّرَانِ
de två (m) - nutid
saHHaraa
سَحَّرَا
de två (m) - dåtid
yusaHHiraa
يُسَحِّرَا
de två (m) - subjunktiv
yusaHHiraa
يُسَحِّرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tusaHHiraani
تُسَحِّرَانِ
de två (f) - nutid
saHHarataa
سَحَّرَتَا
de två (f) - dåtid
tusaHHiraa
تُسَحِّرَا
de två (f) - subjunktiv
tusaHHiraa
تُسَحِّرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.