Böjningsformer av verbet 'att bli tung, vara tung'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'athqulu
أَثقُلُ
jag - nutid
thaqultu
ثَقُلتُ
jag - dåtid
'athqula
أَثقُلَ
jag - subjunktiv
'athqul
أَثقُل
jag - jussiv
du (m)
tathqulu
تَثقُلُ
du (m) - nutid
thaqulta
ثَقُلتَ
du (m) - dåtid
tathqula
تَثقُلَ
du (m) - subjunktiv
tathqul
تَثقُل
du (m) - jussiv
du (f)
tathquliina
تَثقُلِينَ
du (f) - nutid
thaqulti
ثَقُلتِ
du (f) - dåtid
tathqulii
تَثقُلِي
du (f) - subjunktiv
tathqulii
تَثقُلِي
du (f) - jussiv
han
yathqulu
يَثقُلُ
han - nutid
thaqula
ثَقُلَ
han - dåtid
yathqula
يَثقُلَ
han - subjunktiv
yathqul
يَثقُل
han - jussiv
hon
tathqulu
تَثقُلُ
hon - nutid
thaqulat
ثَقُلَت
hon - dåtid
tathqula
تَثقُلَ
hon - subjunktiv
tathqul
تَثقُل
hon - jussiv
vi
nathqulu
نَثقُلُ
vi - nutid
thaqulnaa
ثَقُلنَا
vi - dåtid
nathqula
نَثقُلَ
vi - subjunktiv
nathqul
نَثقُل
vi - jussiv
ni (m)
tathquluuna
تَثقُلُونَ
ni (m) - nutid
thaqultum
ثَقُلتُم
ni (m) - dåtid
tathquluu
تَثقُلُوا
ni (m) - subjunktiv
tathquluu
تَثقُلُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tathqulna
تَثقُلنَ
ni (f) - nutid
thaqultunna
ثَقُلتُنَّ
ni (f) - dåtid
tathqulna
تَثقُلنَ
ni (f) - subjunktiv
tathqulna
تَثقُلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yathquluuna
يَثقُلُونَ
de (m) - nutid
thaquluu
ثَقُلُوا
de (m) - dåtid
yathquluu
يَثقُلُوا
de (m) - subjunktiv
yathquluu
يَثقُلُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yathqulna
يَثقُلنَ
de (f) - nutid
thaqulna
ثَقُلنَ
de (f) - dåtid
yathqulna
يَثقُلنَ
de (f) - subjunktiv
yathqulna
يَثقُلنَ
de (f) - jussiv
ni två
tathqulaani
تَثقُلَانِ
ni två - nutid
thaqultumaa
ثَقُلتُمَا
ni två - dåtid
tathqulaa
تَثقُلَا
ni två - subjunktiv
tathqulaa
تَثقُلَا
ni två - jussiv
de två (m)
yathqulaani
يَثقُلَانِ
de två (m) - nutid
thaqulaa
ثَقُلَا
de två (m) - dåtid
yathqulaa
يَثقُلَا
de två (m) - subjunktiv
yathqulaa
يَثقُلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tathqulaani
تَثقُلَانِ
de två (f) - nutid
thaqulataa
ثَقُلَتَا
de två (f) - dåtid
tathqulaa
تَثقُلَا
de två (f) - subjunktiv
tathqulaa
تَثقُلَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'uthqul
أُثقُل
du (m) - imperativ
du (f)
'uthqulii
أُثقُلِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'uthqulaa
أُثقُلَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'uthquluu
أُثقُلُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'uthqulna
أُثقُلنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.