Böjningsformer av verbet 'att minska, saknas'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'anquSu
أَنقُصُ
jag - nutid
naqaStu
نَقَصتُ
jag - dåtid
'anquSa
أَنقُصَ
jag - subjunktiv
'anquS
أَنقُص
jag - jussiv
du (m)
tanquSu
تَنقُصُ
du (m) - nutid
naqaSta
نَقَصتَ
du (m) - dåtid
tanquSa
تَنقُصَ
du (m) - subjunktiv
tanquS
تَنقُص
du (m) - jussiv
du (f)
tanquSiina
تَنقُصِينَ
du (f) - nutid
naqaSti
نَقَصتِ
du (f) - dåtid
tanquSii
تَنقُصِي
du (f) - subjunktiv
tanquSii
تَنقُصِي
du (f) - jussiv
han
yanquSu
يَنقُصُ
han - nutid
naqaSa
نَقَصَ
han - dåtid
yanquSa
يَنقُصَ
han - subjunktiv
yanquS
يَنقُص
han - jussiv
hon
tanquSu
تَنقُصُ
hon - nutid
naqaSat
نَقَصَت
hon - dåtid
tanquSa
تَنقُصَ
hon - subjunktiv
tanquS
تَنقُص
hon - jussiv
vi
nanquSu
نَنقُصُ
vi - nutid
naqaSnaa
نَقَصنَا
vi - dåtid
nanquSa
نَنقُصَ
vi - subjunktiv
nanquS
نَنقُص
vi - jussiv
ni (m)
tanquSuuna
تَنقُصُونَ
ni (m) - nutid
naqaStum
نَقَصتُم
ni (m) - dåtid
tanquSuu
تَنقُصُوا
ni (m) - subjunktiv
tanquSuu
تَنقُصُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tanquSna
تَنقُصنَ
ni (f) - nutid
naqaStunna
نَقَصتُنَّ
ni (f) - dåtid
tanquSna
تَنقُصنَ
ni (f) - subjunktiv
tanquSna
تَنقُصنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yanquSuuna
يَنقُصُونَ
de (m) - nutid
naqaSuu
نَقَصُوا
de (m) - dåtid
yanquSuu
يَنقُصُوا
de (m) - subjunktiv
yanquSuu
يَنقُصُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yanquSna
يَنقُصنَ
de (f) - nutid
naqaSna
نَقَصنَ
de (f) - dåtid
yanquSna
يَنقُصنَ
de (f) - subjunktiv
yanquSna
يَنقُصنَ
de (f) - jussiv
ni två
tanquSaani
تَنقُصَانِ
ni två - nutid
naqaStumaa
نَقَصتُمَا
ni två - dåtid
tanquSaa
تَنقُصَا
ni två - subjunktiv
tanquSaa
تَنقُصَا
ni två - jussiv
de två (m)
yanquSaani
يَنقُصَانِ
de två (m) - nutid
naqaSaa
نَقَصَا
de två (m) - dåtid
yanquSaa
يَنقُصَا
de två (m) - subjunktiv
yanquSaa
يَنقُصَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tanquSaani
تَنقُصَانِ
de två (f) - nutid
naqaSataa
نَقَصَتَا
de två (f) - dåtid
tanquSaa
تَنقُصَا
de två (f) - subjunktiv
tanquSaa
تَنقُصَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'unquS
أُنقُص
du (m) - imperativ
du (f)
'unquSii
أُنقُصِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'unquSaa
أُنقُصَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'unquSuu
أُنقُصُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'unquSna
أُنقُصنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.