Böjningsformer av verbet 'att höra'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'asma3u
أَسمَعُ
jag - nutid
sami3tu
سَمِعتُ
jag - dåtid
'asma3a
أَسمَعَ
jag - subjunktiv
'asma3
أَسمَع
jag - jussiv
du (m)
tasma3u
تَسمَعُ
du (m) - nutid
sami3ta
سَمِعتَ
du (m) - dåtid
tasma3a
تَسمَعَ
du (m) - subjunktiv
tasma3
تَسمَع
du (m) - jussiv
du (f)
tasma3iina
تَسمَعِينَ
du (f) - nutid
sami3ti
سَمِعتِ
du (f) - dåtid
tasma3ii
تَسمَعِي
du (f) - subjunktiv
tasma3ii
تَسمَعِي
du (f) - jussiv
han
yasma3u
يَسمَعُ
han - nutid
sami3a
سَمِعَ
han - dåtid
yasma3a
يَسمَعَ
han - subjunktiv
yasma3
يَسمَع
han - jussiv
hon
tasma3u
تَسمَعُ
hon - nutid
sami3at
سَمِعَت
hon - dåtid
tasma3a
تَسمَعَ
hon - subjunktiv
tasma3
تَسمَع
hon - jussiv
vi
nasma3u
نَسمَعُ
vi - nutid
sami3naa
سَمِعنَا
vi - dåtid
nasma3a
نَسمَعَ
vi - subjunktiv
nasma3
نَسمَع
vi - jussiv
ni (m)
tasma3uuna
تَسمَعُونَ
ni (m) - nutid
sami3tum
سَمِعتُم
ni (m) - dåtid
tasma3uu
تَسمَعُوا
ni (m) - subjunktiv
tasma3uu
تَسمَعُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tasma3na
تَسمَعنَ
ni (f) - nutid
sami3tunna
سَمِعتُنَّ
ni (f) - dåtid
tasma3na
تَسمَعنَ
ni (f) - subjunktiv
tasma3na
تَسمَعنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yasma3uuna
يَسمَعُونَ
de (m) - nutid
sami3uu
سَمِعُوا
de (m) - dåtid
yasma3uu
يَسمَعُوا
de (m) - subjunktiv
yasma3uu
يَسمَعُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yasma3na
يَسمَعنَ
de (f) - nutid
sami3na
سَمِعنَ
de (f) - dåtid
yasma3na
يَسمَعنَ
de (f) - subjunktiv
yasma3na
يَسمَعنَ
de (f) - jussiv
ni två
tasma3aani
تَسمَعَانِ
ni två - nutid
sami3tumaa
سَمِعتُمَا
ni två - dåtid
tasma3aa
تَسمَعَا
ni två - subjunktiv
tasma3aa
تَسمَعَا
ni två - jussiv
de två (m)
yasma3aani
يَسمَعَانِ
de två (m) - nutid
sami3aa
سَمِعَا
de två (m) - dåtid
yasma3aa
يَسمَعَا
de två (m) - subjunktiv
yasma3aa
يَسمَعَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tasma3aani
تَسمَعَانِ
de två (f) - nutid
sami3ataa
سَمِعَتَا
de två (f) - dåtid
tasma3aa
تَسمَعَا
de två (f) - subjunktiv
tasma3aa
تَسمَعَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'isma3
إِسمَع
du (m) - imperativ
du (f)
'isma3ii
إِسمَعِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'isma3aa
إِسمَعَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'isma3uu
إِسمَعُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'isma3na
إِسمَعنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.