Böjningsformer av verbet 'att avvisa, vara okunnig'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'atanaakaru
أَتَنَاكَرُ
jag - nutid
tanaakartu
تَنَاكَرتُ
jag - dåtid
'atanaakar
أَتَنَاكَر
jag - subjunktiv
'atanaakar
أَتَنَاكَر
jag - jussiv
du (m)
tatanaakaru
تَتَنَاكَرُ
du (m) - nutid
tanaakarta
تَنَاكَرتَ
du (m) - dåtid
tatanaakar
تَتَنَاكَر
du (m) - subjunktiv
tatanaakar
تَتَنَاكَر
du (m) - jussiv
du (f)
tatanaakariina
تَتَنَاكَرِينَ
du (f) - nutid
tanaakarti
تَنَاكَرتِ
du (f) - dåtid
tatanaakarii
تَتَنَاكَرِي
du (f) - subjunktiv
tatanaakarii
تَتَنَاكَرِي
du (f) - jussiv
han
yatanaakaru
يَتَنَاكَرُ
han - nutid
tanaakara
تَنَاكَرَ
han - dåtid
yatanaakar
يَتَنَاكَر
han - subjunktiv
yatanaakar
يَتَنَاكَر
han - jussiv
hon
tatanaakaru
تَتَنَاكَرُ
hon - nutid
tanaakarat
تَنَاكَرَت
hon - dåtid
tatanaakar
تَتَنَاكَر
hon - subjunktiv
tatanaakar
تَتَنَاكَر
hon - jussiv
vi
natanaakaru
نَتَنَاكَرُ
vi - nutid
tanaakarnaa
تَنَاكَرنَا
vi - dåtid
natanaakar
نَتَنَاكَر
vi - subjunktiv
natanaakar
نَتَنَاكَر
vi - jussiv
ni (m)
tatanaakaruuna
تَتَنَاكَرُونَ
ni (m) - nutid
tanaakartum
تَنَاكَرتُم
ni (m) - dåtid
tatanaakaruu
تَتَنَاكَرُوا
ni (m) - subjunktiv
tatanaakaruu
تَتَنَاكَرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tatanaakarna
تَتَنَاكَرنَ
ni (f) - nutid
tanaakartunna
تَنَاكَرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tatanaakarna
تَتَنَاكَرنَ
ni (f) - subjunktiv
tatanaakarna
تَتَنَاكَرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yatanaakaruuna
يَتَنَاكَرُونَ
de (m) - nutid
tanaakaruu
تَنَاكَرُوا
de (m) - dåtid
yatanaakaruu
يَتَنَاكَرُوا
de (m) - subjunktiv
yatanaakaruu
يَتَنَاكَرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yatanaakarna
يَتَنَاكَرنَ
de (f) - nutid
tanaakarna
تَنَاكَرنَ
de (f) - dåtid
yatanaakarna
يَتَنَاكَرنَ
de (f) - subjunktiv
yatanaakarna
يَتَنَاكَرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tatanaakaraani
تَتَنَاكَرَانِ
ni två - nutid
tanaakartumaa
تَنَاكَرتُمَا
ni två - dåtid
tatanaakaraa
تَتَنَاكَرَا
ni två - subjunktiv
tatanaakaraa
تَتَنَاكَرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yatanaakaraani
يَتَنَاكَرَانِ
de två (m) - nutid
tanaakaraa
تَنَاكَرَا
de två (m) - dåtid
yatanaakaraa
يَتَنَاكَرَا
de två (m) - subjunktiv
yatanaakaraa
يَتَنَاكَرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tatanaakaraani
تَتَنَاكَرَانِ
de två (f) - nutid
tanaakarataa
تَنَاكَرَتَا
de två (f) - dåtid
tatanaakaraa
تَتَنَاكَرَا
de två (f) - subjunktiv
tatanaakaraa
تَتَنَاكَرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.