Böjningsformer av verbet 'att infoga, sätta in'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'udkhilu
أُدخِلُ
jag - nutid
'adkhaltu
أَدخَلتُ
jag - dåtid
'udkhil
أُدخِل
jag - subjunktiv
'udkhil
أُدخِل
jag - jussiv
du (m)
tudkhilu
تُدخِلُ
du (m) - nutid
'adkhalta
أَدخَلتَ
du (m) - dåtid
tudkhil
تُدخِل
du (m) - subjunktiv
tudkhil
تُدخِل
du (m) - jussiv
du (f)
tudkhiliina
تُدخِلِينَ
du (f) - nutid
'adkhalti
أَدخَلتِ
du (f) - dåtid
tudkhilii
تُدخِلِي
du (f) - subjunktiv
tudkhilii
تُدخِلِي
du (f) - jussiv
han
yudkhilu
يُدخِلُ
han - nutid
'adkhala
أَدخَلَ
han - dåtid
yudkhil
يُدخِل
han - subjunktiv
yudkhil
يُدخِل
han - jussiv
hon
tudkhilu
تُدخِلُ
hon - nutid
'adkhalat
أَدخَلَت
hon - dåtid
tudkhil
تُدخِل
hon - subjunktiv
tudkhil
تُدخِل
hon - jussiv
vi
nudkhilu
نُدخِلُ
vi - nutid
'adkhalnaa
أَدخَلنَا
vi - dåtid
nudkhil
نُدخِل
vi - subjunktiv
nudkhil
نُدخِل
vi - jussiv
ni (m)
tudkhiluuna
تُدخِلُونَ
ni (m) - nutid
'adkhaltum
أَدخَلتُم
ni (m) - dåtid
tudkhiluu
تُدخِلُوا
ni (m) - subjunktiv
tudkhiluu
تُدخِلُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tudkhilna
تُدخِلنَ
ni (f) - nutid
'adkhaltunna
أَدخَلتُنَّ
ni (f) - dåtid
tudkhilna
تُدخِلنَ
ni (f) - subjunktiv
tudkhilna
تُدخِلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yudkhiluuna
يُدخِلُونَ
de (m) - nutid
'adkhaluu
أَدخَلُوا
de (m) - dåtid
yudkhiluu
يُدخِلُوا
de (m) - subjunktiv
yudkhiluu
يُدخِلُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yudkhilna
يُدخِلنَ
de (f) - nutid
'adkhalna
أَدخَلنَ
de (f) - dåtid
yudkhilna
يُدخِلنَ
de (f) - subjunktiv
yudkhilna
يُدخِلنَ
de (f) - jussiv
ni två
tudkhilaani
تُدخِلَانِ
ni två - nutid
'adkhaltumaa
أَدخَلتُمَا
ni två - dåtid
tudkhilaa
تُدخِلَا
ni två - subjunktiv
tudkhilaa
تُدخِلَا
ni två - jussiv
de två (m)
yudkhilaani
يُدخِلَانِ
de två (m) - nutid
'adkhalaa
أَدخَلَا
de två (m) - dåtid
yudkhilaa
يُدخِلَا
de två (m) - subjunktiv
yudkhilaa
يُدخِلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tudkhilaani
تُدخِلَانِ
de två (f) - nutid
'adkhalataa
أَدخَلَتَا
de två (f) - dåtid
tudkhilaa
تُدخِلَا
de två (f) - subjunktiv
tudkhilaa
تُدخِلَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.