Böjningsformer av verbet 'att vara ignorant'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ajhalu
أَجهَلُ
jag - nutid
jahiltu
جَهِلتُ
jag - dåtid
'ajhala
أَجهَلَ
jag - subjunktiv
'ajhal
أَجهَل
jag - jussiv
du (m)
tajhalu
تَجهَلُ
du (m) - nutid
jahilta
جَهِلتَ
du (m) - dåtid
tajhala
تَجهَلَ
du (m) - subjunktiv
tajhal
تَجهَل
du (m) - jussiv
du (f)
tajhaliina
تَجهَلِينَ
du (f) - nutid
jahilti
جَهِلتِ
du (f) - dåtid
tajhalii
تَجهَلِي
du (f) - subjunktiv
tajhalii
تَجهَلِي
du (f) - jussiv
han
yajhalu
يَجهَلُ
han - nutid
jahila
جَهِلَ
han - dåtid
yajhala
يَجهَلَ
han - subjunktiv
yajhal
يَجهَل
han - jussiv
hon
tajhalu
تَجهَلُ
hon - nutid
jahilat
جَهِلَت
hon - dåtid
tajhala
تَجهَلَ
hon - subjunktiv
tajhal
تَجهَل
hon - jussiv
vi
najhalu
نَجهَلُ
vi - nutid
jahilnaa
جَهِلنَا
vi - dåtid
najhala
نَجهَلَ
vi - subjunktiv
najhal
نَجهَل
vi - jussiv
ni (m)
tajhaluuna
تَجهَلُونَ
ni (m) - nutid
jahiltum
جَهِلتُم
ni (m) - dåtid
tajhaluu
تَجهَلُوا
ni (m) - subjunktiv
tajhaluu
تَجهَلُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tajhalna
تَجهَلنَ
ni (f) - nutid
jahiltunna
جَهِلتُنَّ
ni (f) - dåtid
tajhalna
تَجهَلنَ
ni (f) - subjunktiv
tajhalna
تَجهَلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yajhaluuna
يَجهَلُونَ
de (m) - nutid
jahiluu
جَهِلُوا
de (m) - dåtid
yajhaluu
يَجهَلُوا
de (m) - subjunktiv
yajhaluu
يَجهَلُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yajhalna
يَجهَلنَ
de (f) - nutid
jahilna
جَهِلنَ
de (f) - dåtid
yajhalna
يَجهَلنَ
de (f) - subjunktiv
yajhalna
يَجهَلنَ
de (f) - jussiv
ni två
tajhalaani
تَجهَلَانِ
ni två - nutid
jahiltumaa
جَهِلتُمَا
ni två - dåtid
tajhalaa
تَجهَلَا
ni två - subjunktiv
tajhalaa
تَجهَلَا
ni två - jussiv
de två (m)
yajhalaani
يَجهَلَانِ
de två (m) - nutid
jahilaa
جَهِلَا
de två (m) - dåtid
yajhalaa
يَجهَلَا
de två (m) - subjunktiv
yajhalaa
يَجهَلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tajhalaani
تَجهَلَانِ
de två (f) - nutid
jahilataa
جَهِلَتَا
de två (f) - dåtid
tajhalaa
تَجهَلَا
de två (f) - subjunktiv
tajhalaa
تَجهَلَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ijhal
إِجهَل
du (m) - imperativ
du (f)
'ijhalii
إِجهَلِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ijhalaa
إِجهَلَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ijhaluu
إِجهَلُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ijhalna
إِجهَلنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.