Böjningsformer av verbet 'att sluka, svälja'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'abtali3u
أَبتَلِعُ
jag - nutid
'ibtala3tu
إِبتَلَعتُ
jag - dåtid
'abtali3
أَبتَلِع
jag - subjunktiv
'abtali3
أَبتَلِع
jag - jussiv
du (m)
tabtali3u
تَبتَلِعُ
du (m) - nutid
'ibtala3ta
إِبتَلَعتَ
du (m) - dåtid
tabtali3
تَبتَلِع
du (m) - subjunktiv
tabtali3
تَبتَلِع
du (m) - jussiv
du (f)
tabtali3iina
تَبتَلِعِينَ
du (f) - nutid
'ibtala3ti
إِبتَلَعتِ
du (f) - dåtid
tabtali3ii
تَبتَلِعِي
du (f) - subjunktiv
tabtali3ii
تَبتَلِعِي
du (f) - jussiv
han
yabtali3u
يَبتَلِعُ
han - nutid
'ibtala3a
إِبتَلَعَ
han - dåtid
yabtali3
يَبتَلِع
han - subjunktiv
yabtali3
يَبتَلِع
han - jussiv
hon
tabtali3u
تَبتَلِعُ
hon - nutid
'ibtala3at
إِبتَلَعَت
hon - dåtid
tabtali3
تَبتَلِع
hon - subjunktiv
tabtali3
تَبتَلِع
hon - jussiv
vi
nabtali3u
نَبتَلِعُ
vi - nutid
'ibtala3naa
إِبتَلَعنَا
vi - dåtid
nabtali3
نَبتَلِع
vi - subjunktiv
nabtali3
نَبتَلِع
vi - jussiv
ni (m)
tabtali3uuna
تَبتَلِعُونَ
ni (m) - nutid
'ibtala3tum
إِبتَلَعتُم
ni (m) - dåtid
tabtali3uu
تَبتَلِعُوا
ni (m) - subjunktiv
tabtali3uu
تَبتَلِعُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tabtali3na
تَبتَلِعنَ
ni (f) - nutid
'ibtala3tunna
إِبتَلَعتُنَّ
ni (f) - dåtid
tabtali3na
تَبتَلِعنَ
ni (f) - subjunktiv
tabtali3na
تَبتَلِعنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yabtali3uuna
يَبتَلِعُونَ
de (m) - nutid
'ibtala3uu
إِبتَلَعُوا
de (m) - dåtid
yabtali3uu
يَبتَلِعُوا
de (m) - subjunktiv
yabtali3uu
يَبتَلِعُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yabtali3na
يَبتَلِعنَ
de (f) - nutid
'ibtala3na
إِبتَلَعنَ
de (f) - dåtid
yabtali3na
يَبتَلِعنَ
de (f) - subjunktiv
yabtali3na
يَبتَلِعنَ
de (f) - jussiv
ni två
tabtali3aani
تَبتَلِعَانِ
ni två - nutid
'ibtala3tumaa
إِبتَلَعتُمَا
ni två - dåtid
tabtali3aa
تَبتَلِعَا
ni två - subjunktiv
tabtali3aa
تَبتَلِعَا
ni två - jussiv
de två (m)
yabtali3aani
يَبتَلِعَانِ
de två (m) - nutid
'ibtala3aa
إِبتَلَعَا
de två (m) - dåtid
yabtali3aa
يَبتَلِعَا
de två (m) - subjunktiv
yabtali3aa
يَبتَلِعَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tabtali3aani
تَبتَلِعَانِ
de två (f) - nutid
'ibtala3ataa
إِبتَلَعَتَا
de två (f) - dåtid
tabtali3aa
تَبتَلِعَا
de två (f) - subjunktiv
tabtali3aa
تَبتَلِعَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.