Böjningsformer av verbet 'att lära ut'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'udarrisu
أُدَرِّسُ
jag - nutid
darrastu
دَرَّستُ
jag - dåtid
'udarris
أُدَرِّس
jag - subjunktiv
'udarris
أُدَرِّس
jag - jussiv
du (m)
tudarrisu
تُدَرِّسُ
du (m) - nutid
darrasta
دَرَّستَ
du (m) - dåtid
tudarris
تُدَرِّس
du (m) - subjunktiv
tudarris
تُدَرِّس
du (m) - jussiv
du (f)
tudarrisiina
تُدَرِّسِينَ
du (f) - nutid
darrasti
دَرَّستِ
du (f) - dåtid
tudarrisii
تُدَرِّسِي
du (f) - subjunktiv
tudarrisii
تُدَرِّسِي
du (f) - jussiv
han
yudarrisu
يُدَرِّسُ
han - nutid
darrasa
دَرَّسَ
han - dåtid
yudarris
يُدَرِّس
han - subjunktiv
yudarris
يُدَرِّس
han - jussiv
hon
tudarrisu
تُدَرِّسُ
hon - nutid
darrasat
دَرَّسَت
hon - dåtid
tudarris
تُدَرِّس
hon - subjunktiv
tudarris
تُدَرِّس
hon - jussiv
vi
nudarrisu
نُدَرِّسُ
vi - nutid
darrasnaa
دَرَّسنَا
vi - dåtid
nudarris
نُدَرِّس
vi - subjunktiv
nudarris
نُدَرِّس
vi - jussiv
ni (m)
tudarrisuuna
تُدَرِّسُونَ
ni (m) - nutid
darrastum
دَرَّستُم
ni (m) - dåtid
tudarrisuu
تُدَرِّسُوا
ni (m) - subjunktiv
tudarrisuu
تُدَرِّسُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tudarrisna
تُدَرِّسنَ
ni (f) - nutid
darrastunna
دَرَّستُنَّ
ni (f) - dåtid
tudarrisna
تُدَرِّسنَ
ni (f) - subjunktiv
tudarrisna
تُدَرِّسنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yudarrisuuna
يُدَرِّسُونَ
de (m) - nutid
darrasuu
دَرَّسُوا
de (m) - dåtid
yudarrisuu
يُدَرِّسُوا
de (m) - subjunktiv
yudarrisuu
يُدَرِّسُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yudarrisna
يُدَرِّسنَ
de (f) - nutid
darrasna
دَرَّسنَ
de (f) - dåtid
yudarrisna
يُدَرِّسنَ
de (f) - subjunktiv
yudarrisna
يُدَرِّسنَ
de (f) - jussiv
ni två
tudarrisaani
تُدَرِّسَانِ
ni två - nutid
darrastumaa
دَرَّستُمَا
ni två - dåtid
tudarrisaa
تُدَرِّسَا
ni två - subjunktiv
tudarrisaa
تُدَرِّسَا
ni två - jussiv
de två (m)
yudarrisaani
يُدَرِّسَانِ
de två (m) - nutid
darrasaa
دَرَّسَا
de två (m) - dåtid
yudarrisaa
يُدَرِّسَا
de två (m) - subjunktiv
yudarrisaa
يُدَرِّسَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tudarrisaani
تُدَرِّسَانِ
de två (f) - nutid
darrasataa
دَرَّسَتَا
de två (f) - dåtid
tudarrisaa
تُدَرِّسَا
de två (f) - subjunktiv
tudarrisaa
تُدَرِّسَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.