Böjningsformer av verbet 'att vakta'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'anTuru
أَنطُرُ
jag - nutid
naTartu
نَطَرتُ
jag - dåtid
'anTura
أَنطُرَ
jag - subjunktiv
'anTur
أَنطُر
jag - jussiv
du (m)
tanTuru
تَنطُرُ
du (m) - nutid
naTarta
نَطَرتَ
du (m) - dåtid
tanTura
تَنطُرَ
du (m) - subjunktiv
tanTur
تَنطُر
du (m) - jussiv
du (f)
tanTuriina
تَنطُرِينَ
du (f) - nutid
naTarti
نَطَرتِ
du (f) - dåtid
tanTurii
تَنطُرِي
du (f) - subjunktiv
tanTurii
تَنطُرِي
du (f) - jussiv
han
yanTuru
يَنطُرُ
han - nutid
naTara
نَطَرَ
han - dåtid
yanTura
يَنطُرَ
han - subjunktiv
yanTur
يَنطُر
han - jussiv
hon
tanTuru
تَنطُرُ
hon - nutid
naTarat
نَطَرَت
hon - dåtid
tanTura
تَنطُرَ
hon - subjunktiv
tanTur
تَنطُر
hon - jussiv
vi
nanTuru
نَنطُرُ
vi - nutid
naTarnaa
نَطَرنَا
vi - dåtid
nanTura
نَنطُرَ
vi - subjunktiv
nanTur
نَنطُر
vi - jussiv
ni (m)
tanTuruuna
تَنطُرُونَ
ni (m) - nutid
naTartum
نَطَرتُم
ni (m) - dåtid
tanTuruu
تَنطُرُوا
ni (m) - subjunktiv
tanTuruu
تَنطُرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tanTurna
تَنطُرنَ
ni (f) - nutid
naTartunna
نَطَرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tanTurna
تَنطُرنَ
ni (f) - subjunktiv
tanTurna
تَنطُرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yanTuruuna
يَنطُرُونَ
de (m) - nutid
naTaruu
نَطَرُوا
de (m) - dåtid
yanTuruu
يَنطُرُوا
de (m) - subjunktiv
yanTuruu
يَنطُرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yanTurna
يَنطُرنَ
de (f) - nutid
naTarna
نَطَرنَ
de (f) - dåtid
yanTurna
يَنطُرنَ
de (f) - subjunktiv
yanTurna
يَنطُرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tanTuraani
تَنطُرَانِ
ni två - nutid
naTartumaa
نَطَرتُمَا
ni två - dåtid
tanTuraa
تَنطُرَا
ni två - subjunktiv
tanTuraa
تَنطُرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yanTuraani
يَنطُرَانِ
de två (m) - nutid
naTaraa
نَطَرَا
de två (m) - dåtid
yanTuraa
يَنطُرَا
de två (m) - subjunktiv
yanTuraa
يَنطُرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tanTuraani
تَنطُرَانِ
de två (f) - nutid
naTarataa
نَطَرَتَا
de två (f) - dåtid
tanTuraa
تَنطُرَا
de två (f) - subjunktiv
tanTuraa
تَنطُرَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'unTur
أُنطُر
du (m) - imperativ
du (f)
'unTurii
أُنطُرِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'unTuraa
أُنطُرَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'unTuruu
أُنطُرُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'unTurna
أُنطُرنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.