Böjningsformer av verbet 'att lÃ¥ta flyta, sjösätta'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'u3awwimu
أُعَوِّمُ
jag - nutid
3awwamtu
عَوَّمتُ
jag - dåtid
'u3awwim
أُعَوِّم
jag - subjunktiv
'u3awwim
أُعَوِّم
jag - jussiv
du (m)
tu3awwimu
تُعَوِّمُ
du (m) - nutid
3awwamta
عَوَّمتَ
du (m) - dåtid
tu3awwim
تُعَوِّم
du (m) - subjunktiv
tu3awwim
تُعَوِّم
du (m) - jussiv
du (f)
tu3awwimiina
تُعَوِّمِينَ
du (f) - nutid
3awwamti
عَوَّمتِ
du (f) - dåtid
tu3awwimii
تُعَوِّمِي
du (f) - subjunktiv
tu3awwimii
تُعَوِّمِي
du (f) - jussiv
han
yu3awwimu
يُعَوِّمُ
han - nutid
3awwama
عَوَّمَ
han - dåtid
yu3awwim
يُعَوِّم
han - subjunktiv
yu3awwim
يُعَوِّم
han - jussiv
hon
tu3awwimu
تُعَوِّمُ
hon - nutid
3awwamat
عَوَّمَت
hon - dåtid
tu3awwim
تُعَوِّم
hon - subjunktiv
tu3awwim
تُعَوِّم
hon - jussiv
vi
nu3awwimu
نُعَوِّمُ
vi - nutid
3awwamnaa
عَوَّمنَا
vi - dåtid
nu3awwim
نُعَوِّم
vi - subjunktiv
nu3awwim
نُعَوِّم
vi - jussiv
ni (m)
tu3awwimuuna
تُعَوِّمُونَ
ni (m) - nutid
3awwamtum
عَوَّمتُم
ni (m) - dåtid
tu3awwimuu
تُعَوِّمُوا
ni (m) - subjunktiv
tu3awwimuu
تُعَوِّمُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tu3awwimna
تُعَوِّمنَ
ni (f) - nutid
3awwamtunna
عَوَّمتُنَّ
ni (f) - dåtid
tu3awwimna
تُعَوِّمنَ
ni (f) - subjunktiv
tu3awwimna
تُعَوِّمنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yu3awwimuuna
يُعَوِّمُونَ
de (m) - nutid
3awwamuu
عَوَّمُوا
de (m) - dåtid
yu3awwimuu
يُعَوِّمُوا
de (m) - subjunktiv
yu3awwimuu
يُعَوِّمُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yu3awwimna
يُعَوِّمنَ
de (f) - nutid
3awwamna
عَوَّمنَ
de (f) - dåtid
yu3awwimna
يُعَوِّمنَ
de (f) - subjunktiv
yu3awwimna
يُعَوِّمنَ
de (f) - jussiv
ni två
tu3awwimaani
تُعَوِّمَانِ
ni två - nutid
3awwamtumaa
عَوَّمتُمَا
ni två - dåtid
tu3awwimaa
تُعَوِّمَا
ni två - subjunktiv
tu3awwimaa
تُعَوِّمَا
ni två - jussiv
de två (m)
yu3awwimaani
يُعَوِّمَانِ
de två (m) - nutid
3awwamaa
عَوَّمَا
de två (m) - dåtid
yu3awwimaa
يُعَوِّمَا
de två (m) - subjunktiv
yu3awwimaa
يُعَوِّمَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tu3awwimaani
تُعَوِّمَانِ
de två (f) - nutid
3awwamataa
عَوَّمَتَا
de två (f) - dåtid
tu3awwimaa
تُعَوِّمَا
de två (f) - subjunktiv
tu3awwimaa
تُعَوِّمَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.