Böjningsformer av verbet 'att köpa'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'abtaa3u
أَبتَاعُ
jag - nutid
'ibta3tu
إِبتَعتُ
jag - dåtid
'abtayi3
أَبتَيِع
jag - subjunktiv
'abtayi3
أَبتَيِع
jag - jussiv
du (m)
tabtaa3u
تَبتَاعُ
du (m) - nutid
'ibta3ta
إِبتَعتَ
du (m) - dåtid
tabtayi3
تَبتَيِع
du (m) - subjunktiv
tabtayi3
تَبتَيِع
du (m) - jussiv
du (f)
tabtaa3iina
تَبتَاعِينَ
du (f) - nutid
'ibta3ti
إِبتَعتِ
du (f) - dåtid
tabtayi3ii
تَبتَيِعِي
du (f) - subjunktiv
tabtayi3ii
تَبتَيِعِي
du (f) - jussiv
han
yabtaa3u
يَبتَاعُ
han - nutid
'ibtaa3a
إِبتَاعَ
han - dåtid
yabtayi3
يَبتَيِع
han - subjunktiv
yabtayi3
يَبتَيِع
han - jussiv
hon
tabtaa3u
تَبتَاعُ
hon - nutid
'ibtaa3at
إِبتَاعَت
hon - dåtid
tabtayi3
تَبتَيِع
hon - subjunktiv
tabtayi3
تَبتَيِع
hon - jussiv
vi
nabtaa3u
نَبتَاعُ
vi - nutid
'ibta3naa
إِبتَعنَا
vi - dåtid
nabtayi3
نَبتَيِع
vi - subjunktiv
nabtayi3
نَبتَيِع
vi - jussiv
ni (m)
tabtaa3uuna
تَبتَاعُونَ
ni (m) - nutid
'ibta3tum
إِبتَعتُم
ni (m) - dåtid
tabtayi3uu
تَبتَيِعُوا
ni (m) - subjunktiv
tabtayi3uu
تَبتَيِعُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tabta3na
تَبتَعنَ
ni (f) - nutid
'ibta3tunna
إِبتَعتُنَّ
ni (f) - dåtid
tabtayi3na
تَبتَيِعنَ
ni (f) - subjunktiv
tabtayi3na
تَبتَيِعنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yabtaa3uuna
يَبتَاعُونَ
de (m) - nutid
'ibtaa3uu
إِبتَاعُوا
de (m) - dåtid
yabtayi3uu
يَبتَيِعُوا
de (m) - subjunktiv
yabtayi3uu
يَبتَيِعُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yabta3na
يَبتَعنَ
de (f) - nutid
'ibta3na
إِبتَعنَ
de (f) - dåtid
yabtayi3na
يَبتَيِعنَ
de (f) - subjunktiv
yabtayi3na
يَبتَيِعنَ
de (f) - jussiv
ni två
tabtaa3aani
تَبتَاعَانِ
ni två - nutid
'ibta3tumaa
إِبتَعتُمَا
ni två - dåtid
tabtayi3aa
تَبتَيِعَا
ni två - subjunktiv
tabtayi3aa
تَبتَيِعَا
ni två - jussiv
de två (m)
yabtaa3aani
يَبتَاعَانِ
de två (m) - nutid
'ibtaa3aa
إِبتَاعَا
de två (m) - dåtid
yabtayi3aa
يَبتَيِعَا
de två (m) - subjunktiv
yabtayi3aa
يَبتَيِعَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tabtaa3aani
تَبتَاعَانِ
de två (f) - nutid
'ibtaa3ataa
إِبتَاعَتَا
de två (f) - dåtid
tabtayi3aa
تَبتَيِعَا
de två (f) - subjunktiv
tabtayi3aa
تَبتَيِعَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.