Böjningsformer av verbet 'att omvändas, tippa över'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'anqalibu
أَنقَلِبُ
jag - nutid
'inqalabtu
إِنقَلَبتُ
jag - dåtid
'anqalib
أَنقَلِب
jag - subjunktiv
'anqalib
أَنقَلِب
jag - jussiv
du (m)
tanqalibu
تَنقَلِبُ
du (m) - nutid
'inqalabta
إِنقَلَبتَ
du (m) - dåtid
tanqalib
تَنقَلِب
du (m) - subjunktiv
tanqalib
تَنقَلِب
du (m) - jussiv
du (f)
tanqalibiina
تَنقَلِبِينَ
du (f) - nutid
'inqalabti
إِنقَلَبتِ
du (f) - dåtid
tanqalibii
تَنقَلِبِي
du (f) - subjunktiv
tanqalibii
تَنقَلِبِي
du (f) - jussiv
han
yanqalibu
يَنقَلِبُ
han - nutid
'inqalaba
إِنقَلَبَ
han - dåtid
yanqalib
يَنقَلِب
han - subjunktiv
yanqalib
يَنقَلِب
han - jussiv
hon
tanqalibu
تَنقَلِبُ
hon - nutid
'inqalabat
إِنقَلَبَت
hon - dåtid
tanqalib
تَنقَلِب
hon - subjunktiv
tanqalib
تَنقَلِب
hon - jussiv
vi
nanqalibu
نَنقَلِبُ
vi - nutid
'inqalabnaa
إِنقَلَبنَا
vi - dåtid
nanqalib
نَنقَلِب
vi - subjunktiv
nanqalib
نَنقَلِب
vi - jussiv
ni (m)
tanqalibuuna
تَنقَلِبُونَ
ni (m) - nutid
'inqalabtum
إِنقَلَبتُم
ni (m) - dåtid
tanqalibuu
تَنقَلِبُوا
ni (m) - subjunktiv
tanqalibuu
تَنقَلِبُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tanqalibna
تَنقَلِبنَ
ni (f) - nutid
'inqalabtunna
إِنقَلَبتُنَّ
ni (f) - dåtid
tanqalibna
تَنقَلِبنَ
ni (f) - subjunktiv
tanqalibna
تَنقَلِبنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yanqalibuuna
يَنقَلِبُونَ
de (m) - nutid
'inqalabuu
إِنقَلَبُوا
de (m) - dåtid
yanqalibuu
يَنقَلِبُوا
de (m) - subjunktiv
yanqalibuu
يَنقَلِبُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yanqalibna
يَنقَلِبنَ
de (f) - nutid
'inqalabna
إِنقَلَبنَ
de (f) - dåtid
yanqalibna
يَنقَلِبنَ
de (f) - subjunktiv
yanqalibna
يَنقَلِبنَ
de (f) - jussiv
ni två
tanqalibaani
تَنقَلِبَانِ
ni två - nutid
'inqalabtumaa
إِنقَلَبتُمَا
ni två - dåtid
tanqalibaa
تَنقَلِبَا
ni två - subjunktiv
tanqalibaa
تَنقَلِبَا
ni två - jussiv
de två (m)
yanqalibaani
يَنقَلِبَانِ
de två (m) - nutid
'inqalabaa
إِنقَلَبَا
de två (m) - dåtid
yanqalibaa
يَنقَلِبَا
de två (m) - subjunktiv
yanqalibaa
يَنقَلِبَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tanqalibaani
تَنقَلِبَانِ
de två (f) - nutid
'inqalabataa
إِنقَلَبَتَا
de två (f) - dåtid
tanqalibaa
تَنقَلِبَا
de två (f) - subjunktiv
tanqalibaa
تَنقَلِبَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.