Böjningsformer av verbet 'att förflytta sig, röra sig'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ataHarraku
أَتَحَرَّكُ
jag - nutid
taHarraktu
تَحَرَّكتُ
jag - dåtid
'ataHarrak
أَتَحَرَّك
jag - subjunktiv
'ataHarrak
أَتَحَرَّك
jag - jussiv
du (m)
tataHarraku
تَتَحَرَّكُ
du (m) - nutid
taHarrakta
تَحَرَّكتَ
du (m) - dåtid
tataHarrak
تَتَحَرَّك
du (m) - subjunktiv
tataHarrak
تَتَحَرَّك
du (m) - jussiv
du (f)
tataHarrakiina
تَتَحَرَّكِينَ
du (f) - nutid
taHarrakti
تَحَرَّكتِ
du (f) - dåtid
tataHarrakii
تَتَحَرَّكِي
du (f) - subjunktiv
tataHarrakii
تَتَحَرَّكِي
du (f) - jussiv
han
yataHarraku
يَتَحَرَّكُ
han - nutid
taHarraka
تَحَرَّكَ
han - dåtid
yataHarrak
يَتَحَرَّك
han - subjunktiv
yataHarrak
يَتَحَرَّك
han - jussiv
hon
tataHarraku
تَتَحَرَّكُ
hon - nutid
taHarrakat
تَحَرَّكَت
hon - dåtid
tataHarrak
تَتَحَرَّك
hon - subjunktiv
tataHarrak
تَتَحَرَّك
hon - jussiv
vi
nataHarraku
نَتَحَرَّكُ
vi - nutid
taHarraknaa
تَحَرَّكنَا
vi - dåtid
nataHarrak
نَتَحَرَّك
vi - subjunktiv
nataHarrak
نَتَحَرَّك
vi - jussiv
ni (m)
tataHarrakuuna
تَتَحَرَّكُونَ
ni (m) - nutid
taHarraktum
تَحَرَّكتُم
ni (m) - dåtid
tataHarrakuu
تَتَحَرَّكُوا
ni (m) - subjunktiv
tataHarrakuu
تَتَحَرَّكُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tataHarrakna
تَتَحَرَّكنَ
ni (f) - nutid
taHarraktunna
تَحَرَّكتُنَّ
ni (f) - dåtid
tataHarrakna
تَتَحَرَّكنَ
ni (f) - subjunktiv
tataHarrakna
تَتَحَرَّكنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yataHarrakuuna
يَتَحَرَّكُونَ
de (m) - nutid
taHarrakuu
تَحَرَّكُوا
de (m) - dåtid
yataHarrakuu
يَتَحَرَّكُوا
de (m) - subjunktiv
yataHarrakuu
يَتَحَرَّكُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yataHarrakna
يَتَحَرَّكنَ
de (f) - nutid
taHarrakna
تَحَرَّكنَ
de (f) - dåtid
yataHarrakna
يَتَحَرَّكنَ
de (f) - subjunktiv
yataHarrakna
يَتَحَرَّكنَ
de (f) - jussiv
ni två
tataHarrakaani
تَتَحَرَّكَانِ
ni två - nutid
taHarraktumaa
تَحَرَّكتُمَا
ni två - dåtid
tataHarrakaa
تَتَحَرَّكَا
ni två - subjunktiv
tataHarrakaa
تَتَحَرَّكَا
ni två - jussiv
de två (m)
yataHarrakaani
يَتَحَرَّكَانِ
de två (m) - nutid
taHarrakaa
تَحَرَّكَا
de två (m) - dåtid
yataHarrakaa
يَتَحَرَّكَا
de två (m) - subjunktiv
yataHarrakaa
يَتَحَرَّكَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tataHarrakaani
تَتَحَرَّكَانِ
de två (f) - nutid
taHarrakataa
تَحَرَّكَتَا
de två (f) - dåtid
tataHarrakaa
تَتَحَرَّكَا
de två (f) - subjunktiv
tataHarrakaa
تَتَحَرَّكَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.