Böjningsformer av verbet 'att skrika'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'az3aqu
أَزعَقُ
jag - nutid
za3aqtu
زَعَقتُ
jag - dåtid
'az3aqa
أَزعَقَ
jag - subjunktiv
'az3aq
أَزعَق
jag - jussiv
du (m)
taz3aqu
تَزعَقُ
du (m) - nutid
za3aqta
زَعَقتَ
du (m) - dåtid
taz3aqa
تَزعَقَ
du (m) - subjunktiv
taz3aq
تَزعَق
du (m) - jussiv
du (f)
taz3aqiina
تَزعَقِينَ
du (f) - nutid
za3aqti
زَعَقتِ
du (f) - dåtid
taz3aqii
تَزعَقِي
du (f) - subjunktiv
taz3aqii
تَزعَقِي
du (f) - jussiv
han
yaz3aqu
يَزعَقُ
han - nutid
za3aqa
زَعَقَ
han - dåtid
yaz3aqa
يَزعَقَ
han - subjunktiv
yaz3aq
يَزعَق
han - jussiv
hon
taz3aqu
تَزعَقُ
hon - nutid
za3aqat
زَعَقَت
hon - dåtid
taz3aqa
تَزعَقَ
hon - subjunktiv
taz3aq
تَزعَق
hon - jussiv
vi
naz3aqu
نَزعَقُ
vi - nutid
za3aqnaa
زَعَقنَا
vi - dåtid
naz3aqa
نَزعَقَ
vi - subjunktiv
naz3aq
نَزعَق
vi - jussiv
ni (m)
taz3aquuna
تَزعَقُونَ
ni (m) - nutid
za3aqtum
زَعَقتُم
ni (m) - dåtid
taz3aquu
تَزعَقُوا
ni (m) - subjunktiv
taz3aquu
تَزعَقُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taz3aqna
تَزعَقنَ
ni (f) - nutid
za3aqtunna
زَعَقتُنَّ
ni (f) - dåtid
taz3aqna
تَزعَقنَ
ni (f) - subjunktiv
taz3aqna
تَزعَقنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaz3aquuna
يَزعَقُونَ
de (m) - nutid
za3aquu
زَعَقُوا
de (m) - dåtid
yaz3aquu
يَزعَقُوا
de (m) - subjunktiv
yaz3aquu
يَزعَقُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaz3aqna
يَزعَقنَ
de (f) - nutid
za3aqna
زَعَقنَ
de (f) - dåtid
yaz3aqna
يَزعَقنَ
de (f) - subjunktiv
yaz3aqna
يَزعَقنَ
de (f) - jussiv
ni två
taz3aqaani
تَزعَقَانِ
ni två - nutid
za3aqtumaa
زَعَقتُمَا
ni två - dåtid
taz3aqaa
تَزعَقَا
ni två - subjunktiv
taz3aqaa
تَزعَقَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaz3aqaani
يَزعَقَانِ
de två (m) - nutid
za3aqaa
زَعَقَا
de två (m) - dåtid
yaz3aqaa
يَزعَقَا
de två (m) - subjunktiv
yaz3aqaa
يَزعَقَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taz3aqaani
تَزعَقَانِ
de två (f) - nutid
za3aqataa
زَعَقَتَا
de två (f) - dåtid
taz3aqaa
تَزعَقَا
de två (f) - subjunktiv
taz3aqaa
تَزعَقَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'iz3aq
إِزعَق
du (m) - imperativ
du (f)
'iz3aqii
إِزعَقِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'iz3aqaa
إِزعَقَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'iz3aquu
إِزعَقُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'iz3aqna
إِزعَقنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.