Böjningsformer av verbet 'att urskilja'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'afruqu
أَفرُقُ
jag - nutid
faraqtu
فَرَقتُ
jag - dåtid
'afruqa
أَفرُقَ
jag - subjunktiv
'afruq
أَفرُق
jag - jussiv
du (m)
tafruqu
تَفرُقُ
du (m) - nutid
faraqta
فَرَقتَ
du (m) - dåtid
tafruqa
تَفرُقَ
du (m) - subjunktiv
tafruq
تَفرُق
du (m) - jussiv
du (f)
tafruqiina
تَفرُقِينَ
du (f) - nutid
faraqti
فَرَقتِ
du (f) - dåtid
tafruqii
تَفرُقِي
du (f) - subjunktiv
tafruqii
تَفرُقِي
du (f) - jussiv
han
yafruqu
يَفرُقُ
han - nutid
faraqa
فَرَقَ
han - dåtid
yafruqa
يَفرُقَ
han - subjunktiv
yafruq
يَفرُق
han - jussiv
hon
tafruqu
تَفرُقُ
hon - nutid
faraqat
فَرَقَت
hon - dåtid
tafruqa
تَفرُقَ
hon - subjunktiv
tafruq
تَفرُق
hon - jussiv
vi
nafruqu
نَفرُقُ
vi - nutid
faraqnaa
فَرَقنَا
vi - dåtid
nafruqa
نَفرُقَ
vi - subjunktiv
nafruq
نَفرُق
vi - jussiv
ni (m)
tafruquuna
تَفرُقُونَ
ni (m) - nutid
faraqtum
فَرَقتُم
ni (m) - dåtid
tafruquu
تَفرُقُوا
ni (m) - subjunktiv
tafruquu
تَفرُقُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tafruqna
تَفرُقنَ
ni (f) - nutid
faraqtunna
فَرَقتُنَّ
ni (f) - dåtid
tafruqna
تَفرُقنَ
ni (f) - subjunktiv
tafruqna
تَفرُقنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yafruquuna
يَفرُقُونَ
de (m) - nutid
faraquu
فَرَقُوا
de (m) - dåtid
yafruquu
يَفرُقُوا
de (m) - subjunktiv
yafruquu
يَفرُقُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yafruqna
يَفرُقنَ
de (f) - nutid
faraqna
فَرَقنَ
de (f) - dåtid
yafruqna
يَفرُقنَ
de (f) - subjunktiv
yafruqna
يَفرُقنَ
de (f) - jussiv
ni två
tafruqaani
تَفرُقَانِ
ni två - nutid
faraqtumaa
فَرَقتُمَا
ni två - dåtid
tafruqaa
تَفرُقَا
ni två - subjunktiv
tafruqaa
تَفرُقَا
ni två - jussiv
de två (m)
yafruqaani
يَفرُقَانِ
de två (m) - nutid
faraqaa
فَرَقَا
de två (m) - dåtid
yafruqaa
يَفرُقَا
de två (m) - subjunktiv
yafruqaa
يَفرُقَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tafruqaani
تَفرُقَانِ
de två (f) - nutid
faraqataa
فَرَقَتَا
de två (f) - dåtid
tafruqaa
تَفرُقَا
de två (f) - subjunktiv
tafruqaa
تَفرُقَا
de två (f) - jussiv

Imperativ

du (m)
'ufruq
أُفرُق
du (m) - imperativ
du (f)
'ufruqii
أُفرُقِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ufruqaa
أُفرُقَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ufruquu
أُفرُقُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ufruqna
أُفرُقنَ
ni (f) - imperativ

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.