Böjningsformer av verbet 'att bönfalla, vädja'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'unaashidu
أُنَاشِدُ
jag - nutid
naashadtu
نَاشَدتُ
jag - dåtid
'unaashid
أُنَاشِد
jag - subjunktiv
'unaashid
أُنَاشِد
jag - jussiv
du (m)
tunaashidu
تُنَاشِدُ
du (m) - nutid
naashadta
نَاشَدتَ
du (m) - dåtid
tunaashid
تُنَاشِد
du (m) - subjunktiv
tunaashid
تُنَاشِد
du (m) - jussiv
du (f)
tunaashidiina
تُنَاشِدِينَ
du (f) - nutid
naashadti
نَاشَدتِ
du (f) - dåtid
tunaashidii
تُنَاشِدِي
du (f) - subjunktiv
tunaashidii
تُنَاشِدِي
du (f) - jussiv
han
yunaashidu
يُنَاشِدُ
han - nutid
naashada
نَاشَدَ
han - dåtid
yunaashid
يُنَاشِد
han - subjunktiv
yunaashid
يُنَاشِد
han - jussiv
hon
tunaashidu
تُنَاشِدُ
hon - nutid
naashadat
نَاشَدَت
hon - dåtid
tunaashid
تُنَاشِد
hon - subjunktiv
tunaashid
تُنَاشِد
hon - jussiv
vi
nunaashidu
نُنَاشِدُ
vi - nutid
naashadnaa
نَاشَدنَا
vi - dåtid
nunaashid
نُنَاشِد
vi - subjunktiv
nunaashid
نُنَاشِد
vi - jussiv
ni (m)
tunaashiduuna
تُنَاشِدُونَ
ni (m) - nutid
naashadtum
نَاشَدتُم
ni (m) - dåtid
tunaashiduu
تُنَاشِدُوا
ni (m) - subjunktiv
tunaashiduu
تُنَاشِدُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tunaashidna
تُنَاشِدنَ
ni (f) - nutid
naashadtunna
نَاشَدتُنَّ
ni (f) - dåtid
tunaashidna
تُنَاشِدنَ
ni (f) - subjunktiv
tunaashidna
تُنَاشِدنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yunaashiduuna
يُنَاشِدُونَ
de (m) - nutid
naashaduu
نَاشَدُوا
de (m) - dåtid
yunaashiduu
يُنَاشِدُوا
de (m) - subjunktiv
yunaashiduu
يُنَاشِدُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yunaashidna
يُنَاشِدنَ
de (f) - nutid
naashadna
نَاشَدنَ
de (f) - dåtid
yunaashidna
يُنَاشِدنَ
de (f) - subjunktiv
yunaashidna
يُنَاشِدنَ
de (f) - jussiv
ni två
tunaashidaani
تُنَاشِدَانِ
ni två - nutid
naashadtumaa
نَاشَدتُمَا
ni två - dåtid
tunaashidaa
تُنَاشِدَا
ni två - subjunktiv
tunaashidaa
تُنَاشِدَا
ni två - jussiv
de två (m)
yunaashidaani
يُنَاشِدَانِ
de två (m) - nutid
naashadaa
نَاشَدَا
de två (m) - dåtid
yunaashidaa
يُنَاشِدَا
de två (m) - subjunktiv
yunaashidaa
يُنَاشِدَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tunaashidaani
تُنَاشِدَانِ
de två (f) - nutid
naashadataa
نَاشَدَتَا
de två (f) - dåtid
tunaashidaa
تُنَاشِدَا
de två (f) - subjunktiv
tunaashidaa
تُنَاشِدَا
de två (f) - jussiv

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.