Böjningsformer av verbet 'att frÃ¥ga'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'astafahimu
أَستَفَهِمُ
jag - nutid
'istafhamtu
إِستَفهَمتُ
jag - dåtid
'astafahim
أَستَفَهِم
jag - subjunktiv
'astafahim
أَستَفَهِم
jag - jussiv
du (m)
tastafahimu
تَستَفَهِمُ
du (m) - nutid
'istafhamta
إِستَفهَمتَ
du (m) - dåtid
tastafahim
تَستَفَهِم
du (m) - subjunktiv
tastafahim
تَستَفَهِم
du (m) - jussiv
du (f)
tastafahimiina
تَستَفَهِمِينَ
du (f) - nutid
'istafhamti
إِستَفهَمتِ
du (f) - dåtid
tastafahimii
تَستَفَهِمِي
du (f) - subjunktiv
tastafahimii
تَستَفَهِمِي
du (f) - jussiv
han
yastafahimu
يَستَفَهِمُ
han - nutid
'istafhama
إِستَفهَمَ
han - dåtid
yastafahim
يَستَفَهِم
han - subjunktiv
yastafahim
يَستَفَهِم
han - jussiv
hon
tastafahimu
تَستَفَهِمُ
hon - nutid
'istafhamat
إِستَفهَمَت
hon - dåtid
tastafahim
تَستَفَهِم
hon - subjunktiv
tastafahim
تَستَفَهِم
hon - jussiv
vi
nastafahimu
نَستَفَهِمُ
vi - nutid
'istafhamnaa
إِستَفهَمنَا
vi - dåtid
nastafahim
نَستَفَهِم
vi - subjunktiv
nastafahim
نَستَفَهِم
vi - jussiv
ni (m)
tastafahimuuna
تَستَفَهِمُونَ
ni (m) - nutid
'istafhamtum
إِستَفهَمتُم
ni (m) - dåtid
tastafahimuu
تَستَفَهِمُوا
ni (m) - subjunktiv
tastafahimuu
تَستَفَهِمُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tastafahimna
تَستَفَهِمنَ
ni (f) - nutid
'istafhamtunna
إِستَفهَمتُنَّ
ni (f) - dåtid
tastafahimna
تَستَفَهِمنَ
ni (f) - subjunktiv
tastafahimna
تَستَفَهِمنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yastafahimuuna
يَستَفَهِمُونَ
de (m) - nutid
'istafhamuu
إِستَفهَمُوا
de (m) - dåtid
yastafahimuu
يَستَفَهِمُوا
de (m) - subjunktiv
yastafahimuu
يَستَفَهِمُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yastafahimna
يَستَفَهِمنَ
de (f) - nutid
'istafhamna
إِستَفهَمنَ
de (f) - dåtid
yastafahimna
يَستَفَهِمنَ
de (f) - subjunktiv
yastafahimna
يَستَفَهِمنَ
de (f) - jussiv
ni två
tastafahimaani
تَستَفَهِمَانِ
ni två - nutid
'istafhamtumaa
إِستَفهَمتُمَا
ni två - dåtid
tastafahimaa
تَستَفَهِمَا
ni två - subjunktiv
tastafahimaa
تَستَفَهِمَا
ni två - jussiv
de två (m)
yastafahimaani
يَستَفَهِمَانِ
de två (m) - nutid
'istafhamaa
إِستَفهَمَا
de två (m) - dåtid
yastafahimaa
يَستَفَهِمَا
de två (m) - subjunktiv
yastafahimaa
يَستَفَهِمَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tastafahimaani
تَستَفَهِمَانِ
de två (f) - nutid
'istafhamataa
إِستَفهَمَتَا
de två (f) - dåtid
tastafahimaa
تَستَفَهِمَا
de två (f) - subjunktiv
tastafahimaa
تَستَفَهِمَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.