Böjningsformer av verbet 'att kläcka, ruva'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ufarrikhu
أُفَرِّخُ
jag - nutid
farrakhtu
فَرَّختُ
jag - dåtid
'ufarrikh
أُفَرِّخ
jag - subjunktiv
'ufarrikh
أُفَرِّخ
jag - jussiv
du (m)
tufarrikhu
تُفَرِّخُ
du (m) - nutid
farrakhta
فَرَّختَ
du (m) - dåtid
tufarrikh
تُفَرِّخ
du (m) - subjunktiv
tufarrikh
تُفَرِّخ
du (m) - jussiv
du (f)
tufarrikhiina
تُفَرِّخِينَ
du (f) - nutid
farrakhti
فَرَّختِ
du (f) - dåtid
tufarrikhii
تُفَرِّخِي
du (f) - subjunktiv
tufarrikhii
تُفَرِّخِي
du (f) - jussiv
han
yufarrikhu
يُفَرِّخُ
han - nutid
farrakha
فَرَّخَ
han - dåtid
yufarrikh
يُفَرِّخ
han - subjunktiv
yufarrikh
يُفَرِّخ
han - jussiv
hon
tufarrikhu
تُفَرِّخُ
hon - nutid
farrakhat
فَرَّخَت
hon - dåtid
tufarrikh
تُفَرِّخ
hon - subjunktiv
tufarrikh
تُفَرِّخ
hon - jussiv
vi
nufarrikhu
نُفَرِّخُ
vi - nutid
farrakhnaa
فَرَّخنَا
vi - dåtid
nufarrikh
نُفَرِّخ
vi - subjunktiv
nufarrikh
نُفَرِّخ
vi - jussiv
ni (m)
tufarrikhuuna
تُفَرِّخُونَ
ni (m) - nutid
farrakhtum
فَرَّختُم
ni (m) - dåtid
tufarrikhuu
تُفَرِّخُوا
ni (m) - subjunktiv
tufarrikhuu
تُفَرِّخُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tufarrikhna
تُفَرِّخنَ
ni (f) - nutid
farrakhtunna
فَرَّختُنَّ
ni (f) - dåtid
tufarrikhna
تُفَرِّخنَ
ni (f) - subjunktiv
tufarrikhna
تُفَرِّخنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yufarrikhuuna
يُفَرِّخُونَ
de (m) - nutid
farrakhuu
فَرَّخُوا
de (m) - dåtid
yufarrikhuu
يُفَرِّخُوا
de (m) - subjunktiv
yufarrikhuu
يُفَرِّخُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yufarrikhna
يُفَرِّخنَ
de (f) - nutid
farrakhna
فَرَّخنَ
de (f) - dåtid
yufarrikhna
يُفَرِّخنَ
de (f) - subjunktiv
yufarrikhna
يُفَرِّخنَ
de (f) - jussiv
ni två
tufarrikhaani
تُفَرِّخَانِ
ni två - nutid
farrakhtumaa
فَرَّختُمَا
ni två - dåtid
tufarrikhaa
تُفَرِّخَا
ni två - subjunktiv
tufarrikhaa
تُفَرِّخَا
ni två - jussiv
de två (m)
yufarrikhaani
يُفَرِّخَانِ
de två (m) - nutid
farrakhaa
فَرَّخَا
de två (m) - dåtid
yufarrikhaa
يُفَرِّخَا
de två (m) - subjunktiv
yufarrikhaa
يُفَرِّخَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tufarrikhaani
تُفَرِّخَانِ
de två (f) - nutid
farrakhataa
فَرَّخَتَا
de två (f) - dåtid
tufarrikhaa
تُفَرِّخَا
de två (f) - subjunktiv
tufarrikhaa
تُفَرِّخَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.