Böjningsformer av verbet 'att utföras'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'atanaffadhu
أَتَنَفَّذُ
jag - nutid
tanaffadhtu
تَنَفَّذتُ
jag - dåtid
'atanaffadh
أَتَنَفَّذ
jag - subjunktiv
'atanaffadh
أَتَنَفَّذ
jag - jussiv
du (m)
tatanaffadhu
تَتَنَفَّذُ
du (m) - nutid
tanaffadhta
تَنَفَّذتَ
du (m) - dåtid
tatanaffadh
تَتَنَفَّذ
du (m) - subjunktiv
tatanaffadh
تَتَنَفَّذ
du (m) - jussiv
du (f)
tatanaffadhiina
تَتَنَفَّذِينَ
du (f) - nutid
tanaffadhti
تَنَفَّذتِ
du (f) - dåtid
tatanaffadhii
تَتَنَفَّذِي
du (f) - subjunktiv
tatanaffadhii
تَتَنَفَّذِي
du (f) - jussiv
han
yatanaffadhu
يَتَنَفَّذُ
han - nutid
tanaffadha
تَنَفَّذَ
han - dåtid
yatanaffadh
يَتَنَفَّذ
han - subjunktiv
yatanaffadh
يَتَنَفَّذ
han - jussiv
hon
tatanaffadhu
تَتَنَفَّذُ
hon - nutid
tanaffadhat
تَنَفَّذَت
hon - dåtid
tatanaffadh
تَتَنَفَّذ
hon - subjunktiv
tatanaffadh
تَتَنَفَّذ
hon - jussiv
vi
natanaffadhu
نَتَنَفَّذُ
vi - nutid
tanaffadhnaa
تَنَفَّذنَا
vi - dåtid
natanaffadh
نَتَنَفَّذ
vi - subjunktiv
natanaffadh
نَتَنَفَّذ
vi - jussiv
ni (m)
tatanaffadhuuna
تَتَنَفَّذُونَ
ni (m) - nutid
tanaffadhtum
تَنَفَّذتُم
ni (m) - dåtid
tatanaffadhuu
تَتَنَفَّذُوا
ni (m) - subjunktiv
tatanaffadhuu
تَتَنَفَّذُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tatanaffadhna
تَتَنَفَّذنَ
ni (f) - nutid
tanaffadhtunna
تَنَفَّذتُنَّ
ni (f) - dåtid
tatanaffadhna
تَتَنَفَّذنَ
ni (f) - subjunktiv
tatanaffadhna
تَتَنَفَّذنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yatanaffadhuuna
يَتَنَفَّذُونَ
de (m) - nutid
tanaffadhuu
تَنَفَّذُوا
de (m) - dåtid
yatanaffadhuu
يَتَنَفَّذُوا
de (m) - subjunktiv
yatanaffadhuu
يَتَنَفَّذُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yatanaffadhna
يَتَنَفَّذنَ
de (f) - nutid
tanaffadhna
تَنَفَّذنَ
de (f) - dåtid
yatanaffadhna
يَتَنَفَّذنَ
de (f) - subjunktiv
yatanaffadhna
يَتَنَفَّذنَ
de (f) - jussiv
ni två
tatanaffadhaani
تَتَنَفَّذَانِ
ni två - nutid
tanaffadhtumaa
تَنَفَّذتُمَا
ni två - dåtid
tatanaffadhaa
تَتَنَفَّذَا
ni två - subjunktiv
tatanaffadhaa
تَتَنَفَّذَا
ni två - jussiv
de två (m)
yatanaffadhaani
يَتَنَفَّذَانِ
de två (m) - nutid
tanaffadhaa
تَنَفَّذَا
de två (m) - dåtid
yatanaffadhaa
يَتَنَفَّذَا
de två (m) - subjunktiv
yatanaffadhaa
يَتَنَفَّذَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tatanaffadhaani
تَتَنَفَّذَانِ
de två (f) - nutid
tanaffadhataa
تَنَفَّذَتَا
de två (f) - dåtid
tatanaffadhaa
تَتَنَفَّذَا
de två (f) - subjunktiv
tatanaffadhaa
تَتَنَفَّذَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.