Böjningsformer av verbet 'att hedra, ära'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ukrimu
أُكرِمُ
jag - nutid
'akramtu
أَكرَمتُ
jag - dåtid
'ukrim
أُكرِم
jag - subjunktiv
'ukrim
أُكرِم
jag - jussiv
du (m)
tukrimu
تُكرِمُ
du (m) - nutid
'akramta
أَكرَمتَ
du (m) - dåtid
tukrim
تُكرِم
du (m) - subjunktiv
tukrim
تُكرِم
du (m) - jussiv
du (f)
tukrimiina
تُكرِمِينَ
du (f) - nutid
'akramti
أَكرَمتِ
du (f) - dåtid
tukrimii
تُكرِمِي
du (f) - subjunktiv
tukrimii
تُكرِمِي
du (f) - jussiv
han
yukrimu
يُكرِمُ
han - nutid
'akrama
أَكرَمَ
han - dåtid
yukrim
يُكرِم
han - subjunktiv
yukrim
يُكرِم
han - jussiv
hon
tukrimu
تُكرِمُ
hon - nutid
'akramat
أَكرَمَت
hon - dåtid
tukrim
تُكرِم
hon - subjunktiv
tukrim
تُكرِم
hon - jussiv
vi
nukrimu
نُكرِمُ
vi - nutid
'akramnaa
أَكرَمنَا
vi - dåtid
nukrim
نُكرِم
vi - subjunktiv
nukrim
نُكرِم
vi - jussiv
ni (m)
tukrimuuna
تُكرِمُونَ
ni (m) - nutid
'akramtum
أَكرَمتُم
ni (m) - dåtid
tukrimuu
تُكرِمُوا
ni (m) - subjunktiv
tukrimuu
تُكرِمُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tukrimna
تُكرِمنَ
ni (f) - nutid
'akramtunna
أَكرَمتُنَّ
ni (f) - dåtid
tukrimna
تُكرِمنَ
ni (f) - subjunktiv
tukrimna
تُكرِمنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yukrimuuna
يُكرِمُونَ
de (m) - nutid
'akramuu
أَكرَمُوا
de (m) - dåtid
yukrimuu
يُكرِمُوا
de (m) - subjunktiv
yukrimuu
يُكرِمُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yukrimna
يُكرِمنَ
de (f) - nutid
'akramna
أَكرَمنَ
de (f) - dåtid
yukrimna
يُكرِمنَ
de (f) - subjunktiv
yukrimna
يُكرِمنَ
de (f) - jussiv
ni två
tukrimaani
تُكرِمَانِ
ni två - nutid
'akramtumaa
أَكرَمتُمَا
ni två - dåtid
tukrimaa
تُكرِمَا
ni två - subjunktiv
tukrimaa
تُكرِمَا
ni två - jussiv
de två (m)
yukrimaani
يُكرِمَانِ
de två (m) - nutid
'akramaa
أَكرَمَا
de två (m) - dåtid
yukrimaa
يُكرِمَا
de två (m) - subjunktiv
yukrimaa
يُكرِمَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tukrimaani
تُكرِمَانِ
de två (f) - nutid
'akramataa
أَكرَمَتَا
de två (f) - dåtid
tukrimaa
تُكرِمَا
de två (f) - subjunktiv
tukrimaa
تُكرِمَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.