Böjningsformer av verbet 'att bekräfta, tro'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uSaddiqu
أُصَدِّقُ
jag - nutid
Saddaqtu
صَدَّقتُ
jag - dåtid
'uSaddiq
أُصَدِّق
jag - subjunktiv
'uSaddiq
أُصَدِّق
jag - jussiv
du (m)
tuSaddiqu
تُصَدِّقُ
du (m) - nutid
Saddaqta
صَدَّقتَ
du (m) - dåtid
tuSaddiq
تُصَدِّق
du (m) - subjunktiv
tuSaddiq
تُصَدِّق
du (m) - jussiv
du (f)
tuSaddiqiina
تُصَدِّقِينَ
du (f) - nutid
Saddaqti
صَدَّقتِ
du (f) - dåtid
tuSaddiqii
تُصَدِّقِي
du (f) - subjunktiv
tuSaddiqii
تُصَدِّقِي
du (f) - jussiv
han
yuSaddiqu
يُصَدِّقُ
han - nutid
Saddaqa
صَدَّقَ
han - dåtid
yuSaddiq
يُصَدِّق
han - subjunktiv
yuSaddiq
يُصَدِّق
han - jussiv
hon
tuSaddiqu
تُصَدِّقُ
hon - nutid
Saddaqat
صَدَّقَت
hon - dåtid
tuSaddiq
تُصَدِّق
hon - subjunktiv
tuSaddiq
تُصَدِّق
hon - jussiv
vi
nuSaddiqu
نُصَدِّقُ
vi - nutid
Saddaqnaa
صَدَّقنَا
vi - dåtid
nuSaddiq
نُصَدِّق
vi - subjunktiv
nuSaddiq
نُصَدِّق
vi - jussiv
ni (m)
tuSaddiquuna
تُصَدِّقُونَ
ni (m) - nutid
Saddaqtum
صَدَّقتُم
ni (m) - dåtid
tuSaddiquu
تُصَدِّقُوا
ni (m) - subjunktiv
tuSaddiquu
تُصَدِّقُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuSaddiqna
تُصَدِّقنَ
ni (f) - nutid
Saddaqtunna
صَدَّقتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuSaddiqna
تُصَدِّقنَ
ni (f) - subjunktiv
tuSaddiqna
تُصَدِّقنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuSaddiquuna
يُصَدِّقُونَ
de (m) - nutid
Saddaquu
صَدَّقُوا
de (m) - dåtid
yuSaddiquu
يُصَدِّقُوا
de (m) - subjunktiv
yuSaddiquu
يُصَدِّقُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuSaddiqna
يُصَدِّقنَ
de (f) - nutid
Saddaqna
صَدَّقنَ
de (f) - dåtid
yuSaddiqna
يُصَدِّقنَ
de (f) - subjunktiv
yuSaddiqna
يُصَدِّقنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuSaddiqaani
تُصَدِّقَانِ
ni två - nutid
Saddaqtumaa
صَدَّقتُمَا
ni två - dåtid
tuSaddiqaa
تُصَدِّقَا
ni två - subjunktiv
tuSaddiqaa
تُصَدِّقَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuSaddiqaani
يُصَدِّقَانِ
de två (m) - nutid
Saddaqaa
صَدَّقَا
de två (m) - dåtid
yuSaddiqaa
يُصَدِّقَا
de två (m) - subjunktiv
yuSaddiqaa
يُصَدِّقَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuSaddiqaani
تُصَدِّقَانِ
de två (f) - nutid
Saddaqataa
صَدَّقَتَا
de två (f) - dåtid
tuSaddiqaa
تُصَدِّقَا
de två (f) - subjunktiv
tuSaddiqaa
تُصَدِّقَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.