Böjningsformer av verbet 'att tala sanning'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aSduqu
أَصدُقُ
jag - nutid
Sadaqtu
صَدَقتُ
jag - dåtid
'aSduqa
أَصدُقَ
jag - subjunktiv
'aSduq
أَصدُق
jag - jussiv
du (m)
taSduqu
تَصدُقُ
du (m) - nutid
Sadaqta
صَدَقتَ
du (m) - dåtid
taSduqa
تَصدُقَ
du (m) - subjunktiv
taSduq
تَصدُق
du (m) - jussiv
du (f)
taSduqiina
تَصدُقِينَ
du (f) - nutid
Sadaqti
صَدَقتِ
du (f) - dåtid
taSduqii
تَصدُقِي
du (f) - subjunktiv
taSduqii
تَصدُقِي
du (f) - jussiv
han
yaSduqu
يَصدُقُ
han - nutid
Sadaqa
صَدَقَ
han - dåtid
yaSduqa
يَصدُقَ
han - subjunktiv
yaSduq
يَصدُق
han - jussiv
hon
taSduqu
تَصدُقُ
hon - nutid
Sadaqat
صَدَقَت
hon - dåtid
taSduqa
تَصدُقَ
hon - subjunktiv
taSduq
تَصدُق
hon - jussiv
vi
naSduqu
نَصدُقُ
vi - nutid
Sadaqnaa
صَدَقنَا
vi - dåtid
naSduqa
نَصدُقَ
vi - subjunktiv
naSduq
نَصدُق
vi - jussiv
ni (m)
taSduquuna
تَصدُقُونَ
ni (m) - nutid
Sadaqtum
صَدَقتُم
ni (m) - dåtid
taSduquu
تَصدُقُوا
ni (m) - subjunktiv
taSduquu
تَصدُقُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taSduqna
تَصدُقنَ
ni (f) - nutid
Sadaqtunna
صَدَقتُنَّ
ni (f) - dåtid
taSduqna
تَصدُقنَ
ni (f) - subjunktiv
taSduqna
تَصدُقنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaSduquuna
يَصدُقُونَ
de (m) - nutid
Sadaquu
صَدَقُوا
de (m) - dåtid
yaSduquu
يَصدُقُوا
de (m) - subjunktiv
yaSduquu
يَصدُقُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaSduqna
يَصدُقنَ
de (f) - nutid
Sadaqna
صَدَقنَ
de (f) - dåtid
yaSduqna
يَصدُقنَ
de (f) - subjunktiv
yaSduqna
يَصدُقنَ
de (f) - jussiv
ni två
taSduqaani
تَصدُقَانِ
ni två - nutid
Sadaqtumaa
صَدَقتُمَا
ni två - dåtid
taSduqaa
تَصدُقَا
ni två - subjunktiv
taSduqaa
تَصدُقَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaSduqaani
يَصدُقَانِ
de två (m) - nutid
Sadaqaa
صَدَقَا
de två (m) - dåtid
yaSduqaa
يَصدُقَا
de två (m) - subjunktiv
yaSduqaa
يَصدُقَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taSduqaani
تَصدُقَانِ
de två (f) - nutid
Sadaqataa
صَدَقَتَا
de två (f) - dåtid
taSduqaa
تَصدُقَا
de två (f) - subjunktiv
taSduqaa
تَصدُقَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'uSduq
أُصدُق
du (m) - imperativ
du (f)
'uSduqii
أُصدُقِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'uSduqaa
أُصدُقَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'uSduquu
أُصدُقُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'uSduqna
أُصدُقنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.