Böjningsformer av verbet 'att svälta'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ujawwi3u
أُجَوِّعُ
jag - nutid
jawwa3tu
جَوَّعتُ
jag - dåtid
'ujawwi3
أُجَوِّع
jag - subjunktiv
'ujawwi3
أُجَوِّع
jag - jussiv
du (m)
tujawwi3u
تُجَوِّعُ
du (m) - nutid
jawwa3ta
جَوَّعتَ
du (m) - dåtid
tujawwi3
تُجَوِّع
du (m) - subjunktiv
tujawwi3
تُجَوِّع
du (m) - jussiv
du (f)
tujawwi3iina
تُجَوِّعِينَ
du (f) - nutid
jawwa3ti
جَوَّعتِ
du (f) - dåtid
tujawwi3ii
تُجَوِّعِي
du (f) - subjunktiv
tujawwi3ii
تُجَوِّعِي
du (f) - jussiv
han
yujawwi3u
يُجَوِّعُ
han - nutid
jawwa3a
جَوَّعَ
han - dåtid
yujawwi3
يُجَوِّع
han - subjunktiv
yujawwi3
يُجَوِّع
han - jussiv
hon
tujawwi3u
تُجَوِّعُ
hon - nutid
jawwa3at
جَوَّعَت
hon - dåtid
tujawwi3
تُجَوِّع
hon - subjunktiv
tujawwi3
تُجَوِّع
hon - jussiv
vi
nujawwi3u
نُجَوِّعُ
vi - nutid
jawwa3naa
جَوَّعنَا
vi - dåtid
nujawwi3
نُجَوِّع
vi - subjunktiv
nujawwi3
نُجَوِّع
vi - jussiv
ni (m)
tujawwi3uuna
تُجَوِّعُونَ
ni (m) - nutid
jawwa3tum
جَوَّعتُم
ni (m) - dåtid
tujawwi3uu
تُجَوِّعُوا
ni (m) - subjunktiv
tujawwi3uu
تُجَوِّعُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tujawwi3na
تُجَوِّعنَ
ni (f) - nutid
jawwa3tunna
جَوَّعتُنَّ
ni (f) - dåtid
tujawwi3na
تُجَوِّعنَ
ni (f) - subjunktiv
tujawwi3na
تُجَوِّعنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yujawwi3uuna
يُجَوِّعُونَ
de (m) - nutid
jawwa3uu
جَوَّعُوا
de (m) - dåtid
yujawwi3uu
يُجَوِّعُوا
de (m) - subjunktiv
yujawwi3uu
يُجَوِّعُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yujawwi3na
يُجَوِّعنَ
de (f) - nutid
jawwa3na
جَوَّعنَ
de (f) - dåtid
yujawwi3na
يُجَوِّعنَ
de (f) - subjunktiv
yujawwi3na
يُجَوِّعنَ
de (f) - jussiv
ni två
tujawwi3aani
تُجَوِّعَانِ
ni två - nutid
jawwa3tumaa
جَوَّعتُمَا
ni två - dåtid
tujawwi3aa
تُجَوِّعَا
ni två - subjunktiv
tujawwi3aa
تُجَوِّعَا
ni två - jussiv
de två (m)
yujawwi3aani
يُجَوِّعَانِ
de två (m) - nutid
jawwa3aa
جَوَّعَا
de två (m) - dåtid
yujawwi3aa
يُجَوِّعَا
de två (m) - subjunktiv
yujawwi3aa
يُجَوِّعَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tujawwi3aani
تُجَوِّعَانِ
de två (f) - nutid
jawwa3ataa
جَوَّعَتَا
de två (f) - dåtid
tujawwi3aa
تُجَوِّعَا
de två (f) - subjunktiv
tujawwi3aa
تُجَوِّعَا
de två (f) - jussiv

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.