Böjningsformer av verbet 'att vara bra'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aTiibu
أَطِيبُ
jag - nutid
Tibtu
طِبتُ
jag - dåtid
'aTiba
أَطِبَ
jag - subjunktiv
'aTib
أَطِب
jag - jussiv
du (m)
taTiibu
تَطِيبُ
du (m) - nutid
Tibta
طِبتَ
du (m) - dåtid
taTiba
تَطِبَ
du (m) - subjunktiv
taTib
تَطِب
du (m) - jussiv
du (f)
taTiibiina
تَطِيبِينَ
du (f) - nutid
Tibti
طِبتِ
du (f) - dåtid
taTiibii
تَطِيبِي
du (f) - subjunktiv
taTiibii
تَطِيبِي
du (f) - jussiv
han
yaTiibu
يَطِيبُ
han - nutid
Taaba
طَابَ
han - dåtid
yaTiba
يَطِبَ
han - subjunktiv
yaTib
يَطِب
han - jussiv
hon
taTiibu
تَطِيبُ
hon - nutid
Taabat
طَابَت
hon - dåtid
taTiba
تَطِبَ
hon - subjunktiv
taTib
تَطِب
hon - jussiv
vi
naTiibu
نَطِيبُ
vi - nutid
Tibnaa
طِبنَا
vi - dåtid
naTiba
نَطِبَ
vi - subjunktiv
naTib
نَطِب
vi - jussiv
ni (m)
taTiibuuna
تَطِيبُونَ
ni (m) - nutid
Tibtum
طِبتُم
ni (m) - dåtid
taTiibuu
تَطِيبُوا
ni (m) - subjunktiv
taTiibuu
تَطِيبُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taTibna
تَطِبنَ
ni (f) - nutid
Tibtunna
طِبتُنَّ
ni (f) - dåtid
taTibna
تَطِبنَ
ni (f) - subjunktiv
taTibna
تَطِبنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaTiibuuna
يَطِيبُونَ
de (m) - nutid
Taabuu
طَابُوا
de (m) - dåtid
yaTiibuu
يَطِيبُوا
de (m) - subjunktiv
yaTiibuu
يَطِيبُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaTibna
يَطِبنَ
de (f) - nutid
Tibna
طِبنَ
de (f) - dåtid
yaTibna
يَطِبنَ
de (f) - subjunktiv
yaTibna
يَطِبنَ
de (f) - jussiv
ni två
taTiibaani
تَطِيبَانِ
ni två - nutid
Tibtumaa
طِبتُمَا
ni två - dåtid
taTibaa
تَطِبَا
ni två - subjunktiv
taTibaa
تَطِبَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaTiibaani
يَطِيبَانِ
de två (m) - nutid
Tibaa
طِبَا
de två (m) - dåtid
yaTibaa
يَطِبَا
de två (m) - subjunktiv
yaTibaa
يَطِبَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taTiibaani
تَطِيبَانِ
de två (f) - nutid
Tibataa
طِبَتَا
de två (f) - dåtid
taTibaa
تَطِبَا
de två (f) - subjunktiv
taTibaa
تَطِبَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
Tib
طِب
du (m) - imperativ
du (f)
Tiibii
طِيبِي
du (f) - imperativ
du (dual)
Tiibaa
طِيبَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
Tiibuu
طِيبُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
Tibna
طِبنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.