Böjningsformer av verbet 'att hata'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ashna'u
أَشنَأُ
jag - nutid
shana'tu
شَنَأتُ
jag - dåtid
'ashna'a
أَشنَأَ
jag - subjunktiv
'ashna'
أَشنَأ
jag - jussiv
du (m)
tashna'u
تَشنَأُ
du (m) - nutid
shana'ta
شَنَأتَ
du (m) - dåtid
tashna'a
تَشنَأَ
du (m) - subjunktiv
tashna'
تَشنَأ
du (m) - jussiv
du (f)
tashna'iina
تَشنَأِينَ
du (f) - nutid
shana'ti
شَنَأتِ
du (f) - dåtid
tashna'ii
تَشنَأِي
du (f) - subjunktiv
tashna'ii
تَشنَأِي
du (f) - jussiv
han
yashna'u
يَشنَأُ
han - nutid
shana'a
شَنَأَ
han - dåtid
yashna'a
يَشنَأَ
han - subjunktiv
yashna'
يَشنَأ
han - jussiv
hon
tashna'u
تَشنَأُ
hon - nutid
shana'at
شَنَأَت
hon - dåtid
tashna'a
تَشنَأَ
hon - subjunktiv
tashna'
تَشنَأ
hon - jussiv
vi
nashna'u
نَشنَأُ
vi - nutid
shana'naa
شَنَأنَا
vi - dåtid
nashna'a
نَشنَأَ
vi - subjunktiv
nashna'
نَشنَأ
vi - jussiv
ni (m)
tashna'uuna
تَشنَأُونَ
ni (m) - nutid
shana'tum
شَنَأتُم
ni (m) - dåtid
tashna'uu
تَشنَأُوا
ni (m) - subjunktiv
tashna'uu
تَشنَأُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tashna'na
تَشنَأنَ
ni (f) - nutid
shana'tunna
شَنَأتُنَّ
ni (f) - dåtid
tashna'na
تَشنَأنَ
ni (f) - subjunktiv
tashna'na
تَشنَأنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yashna'uuna
يَشنَأُونَ
de (m) - nutid
shana'uu
شَنَأُوا
de (m) - dåtid
yashna'uu
يَشنَأُوا
de (m) - subjunktiv
yashna'uu
يَشنَأُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yashna'na
يَشنَأنَ
de (f) - nutid
shana'na
شَنَأنَ
de (f) - dåtid
yashna'na
يَشنَأنَ
de (f) - subjunktiv
yashna'na
يَشنَأنَ
de (f) - jussiv
ni två
tashna'aani
تَشنَأَانِ
ni två - nutid
shana'tumaa
شَنَأتُمَا
ni två - dåtid
tashna'aa
تَشنَأَا
ni två - subjunktiv
tashna'aa
تَشنَأَا
ni två - jussiv
de två (m)
yashna'aani
يَشنَأَانِ
de två (m) - nutid
shana'aa
شَنَأَا
de två (m) - dåtid
yashna'aa
يَشنَأَا
de två (m) - subjunktiv
yashna'aa
يَشنَأَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tashna'aani
تَشنَأَانِ
de två (f) - nutid
shana'ataa
شَنَأَتَا
de två (f) - dåtid
tashna'aa
تَشنَأَا
de två (f) - subjunktiv
tashna'aa
تَشنَأَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ishna'
إِشنَأ
du (m) - imperativ
du (f)
'ishna'ii
إِشنَأِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ishna'aa
إِشنَأَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ishna'uu
إِشنَأُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ishna'na
إِشنَأنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.