Böjningsformer av verbet 'att krossa'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ukassiru
أُكَسِّرُ
jag - nutid
kassartu
كَسَّرتُ
jag - dåtid
'ukassir
أُكَسِّر
jag - subjunktiv
'ukassir
أُكَسِّر
jag - jussiv
du (m)
tukassiru
تُكَسِّرُ
du (m) - nutid
kassarta
كَسَّرتَ
du (m) - dåtid
tukassir
تُكَسِّر
du (m) - subjunktiv
tukassir
تُكَسِّر
du (m) - jussiv
du (f)
tukassiriina
تُكَسِّرِينَ
du (f) - nutid
kassarti
كَسَّرتِ
du (f) - dåtid
tukassirii
تُكَسِّرِي
du (f) - subjunktiv
tukassirii
تُكَسِّرِي
du (f) - jussiv
han
yukassiru
يُكَسِّرُ
han - nutid
kassara
كَسَّرَ
han - dåtid
yukassir
يُكَسِّر
han - subjunktiv
yukassir
يُكَسِّر
han - jussiv
hon
tukassiru
تُكَسِّرُ
hon - nutid
kassarat
كَسَّرَت
hon - dåtid
tukassir
تُكَسِّر
hon - subjunktiv
tukassir
تُكَسِّر
hon - jussiv
vi
nukassiru
نُكَسِّرُ
vi - nutid
kassarnaa
كَسَّرنَا
vi - dåtid
nukassir
نُكَسِّر
vi - subjunktiv
nukassir
نُكَسِّر
vi - jussiv
ni (m)
tukassiruuna
تُكَسِّرُونَ
ni (m) - nutid
kassartum
كَسَّرتُم
ni (m) - dåtid
tukassiruu
تُكَسِّرُوا
ni (m) - subjunktiv
tukassiruu
تُكَسِّرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tukassirna
تُكَسِّرنَ
ni (f) - nutid
kassartunna
كَسَّرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tukassirna
تُكَسِّرنَ
ni (f) - subjunktiv
tukassirna
تُكَسِّرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yukassiruuna
يُكَسِّرُونَ
de (m) - nutid
kassaruu
كَسَّرُوا
de (m) - dåtid
yukassiruu
يُكَسِّرُوا
de (m) - subjunktiv
yukassiruu
يُكَسِّرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yukassirna
يُكَسِّرنَ
de (f) - nutid
kassarna
كَسَّرنَ
de (f) - dåtid
yukassirna
يُكَسِّرنَ
de (f) - subjunktiv
yukassirna
يُكَسِّرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tukassiraani
تُكَسِّرَانِ
ni två - nutid
kassartumaa
كَسَّرتُمَا
ni två - dåtid
tukassiraa
تُكَسِّرَا
ni två - subjunktiv
tukassiraa
تُكَسِّرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yukassiraani
يُكَسِّرَانِ
de två (m) - nutid
kassaraa
كَسَّرَا
de två (m) - dåtid
yukassiraa
يُكَسِّرَا
de två (m) - subjunktiv
yukassiraa
يُكَسِّرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tukassiraani
تُكَسِّرَانِ
de två (f) - nutid
kassarataa
كَسَّرَتَا
de två (f) - dåtid
tukassiraa
تُكَسِّرَا
de två (f) - subjunktiv
tukassiraa
تُكَسِّرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.