Böjningsformer av verbet 'att undersöka'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'asta3ariDu
أَستَعَرِضُ
jag - nutid
'ista3raDtu
إِستَعرَضتُ
jag - dåtid
'asta3ariD
أَستَعَرِض
jag - subjunktiv
'asta3ariD
أَستَعَرِض
jag - jussiv
du (m)
tasta3ariDu
تَستَعَرِضُ
du (m) - nutid
'ista3raDta
إِستَعرَضتَ
du (m) - dåtid
tasta3ariD
تَستَعَرِض
du (m) - subjunktiv
tasta3ariD
تَستَعَرِض
du (m) - jussiv
du (f)
tasta3ariDiina
تَستَعَرِضِينَ
du (f) - nutid
'ista3raDti
إِستَعرَضتِ
du (f) - dåtid
tasta3ariDii
تَستَعَرِضِي
du (f) - subjunktiv
tasta3ariDii
تَستَعَرِضِي
du (f) - jussiv
han
yasta3ariDu
يَستَعَرِضُ
han - nutid
'ista3raDa
إِستَعرَضَ
han - dåtid
yasta3ariD
يَستَعَرِض
han - subjunktiv
yasta3ariD
يَستَعَرِض
han - jussiv
hon
tasta3ariDu
تَستَعَرِضُ
hon - nutid
'ista3raDat
إِستَعرَضَت
hon - dåtid
tasta3ariD
تَستَعَرِض
hon - subjunktiv
tasta3ariD
تَستَعَرِض
hon - jussiv
vi
nasta3ariDu
نَستَعَرِضُ
vi - nutid
'ista3raDnaa
إِستَعرَضنَا
vi - dåtid
nasta3ariD
نَستَعَرِض
vi - subjunktiv
nasta3ariD
نَستَعَرِض
vi - jussiv
ni (m)
tasta3ariDuuna
تَستَعَرِضُونَ
ni (m) - nutid
'ista3raDtum
إِستَعرَضتُم
ni (m) - dåtid
tasta3ariDuu
تَستَعَرِضُوا
ni (m) - subjunktiv
tasta3ariDuu
تَستَعَرِضُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tasta3ariDna
تَستَعَرِضنَ
ni (f) - nutid
'ista3raDtunna
إِستَعرَضتُنَّ
ni (f) - dåtid
tasta3ariDna
تَستَعَرِضنَ
ni (f) - subjunktiv
tasta3ariDna
تَستَعَرِضنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yasta3ariDuuna
يَستَعَرِضُونَ
de (m) - nutid
'ista3raDuu
إِستَعرَضُوا
de (m) - dåtid
yasta3ariDuu
يَستَعَرِضُوا
de (m) - subjunktiv
yasta3ariDuu
يَستَعَرِضُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yasta3ariDna
يَستَعَرِضنَ
de (f) - nutid
'ista3raDna
إِستَعرَضنَ
de (f) - dåtid
yasta3ariDna
يَستَعَرِضنَ
de (f) - subjunktiv
yasta3ariDna
يَستَعَرِضنَ
de (f) - jussiv
ni två
tasta3ariDaani
تَستَعَرِضَانِ
ni två - nutid
'ista3raDtumaa
إِستَعرَضتُمَا
ni två - dåtid
tasta3ariDaa
تَستَعَرِضَا
ni två - subjunktiv
tasta3ariDaa
تَستَعَرِضَا
ni två - jussiv
de två (m)
yasta3ariDaani
يَستَعَرِضَانِ
de två (m) - nutid
'ista3raDaa
إِستَعرَضَا
de två (m) - dåtid
yasta3ariDaa
يَستَعَرِضَا
de två (m) - subjunktiv
yasta3ariDaa
يَستَعَرِضَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tasta3ariDaani
تَستَعَرِضَانِ
de två (f) - nutid
'ista3raDataa
إِستَعرَضَتَا
de två (f) - dåtid
tasta3ariDaa
تَستَعَرِضَا
de två (f) - subjunktiv
tasta3ariDaa
تَستَعَرِضَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.