Böjningsformer av verbet 'att besluta'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uHaddidu
أُحَدِّدُ
jag - nutid
Haddadtu
حَدَّدتُ
jag - dåtid
'uHaddid
أُحَدِّد
jag - subjunktiv
'uHaddid
أُحَدِّد
jag - jussiv
du (m)
tuHaddidu
تُحَدِّدُ
du (m) - nutid
Haddadta
حَدَّدتَ
du (m) - dåtid
tuHaddid
تُحَدِّد
du (m) - subjunktiv
tuHaddid
تُحَدِّد
du (m) - jussiv
du (f)
tuHaddidiina
تُحَدِّدِينَ
du (f) - nutid
Haddadti
حَدَّدتِ
du (f) - dåtid
tuHaddidii
تُحَدِّدِي
du (f) - subjunktiv
tuHaddidii
تُحَدِّدِي
du (f) - jussiv
han
yuHaddidu
يُحَدِّدُ
han - nutid
Haddada
حَدَّدَ
han - dåtid
yuHaddid
يُحَدِّد
han - subjunktiv
yuHaddid
يُحَدِّد
han - jussiv
hon
tuHaddidu
تُحَدِّدُ
hon - nutid
Haddadat
حَدَّدَت
hon - dåtid
tuHaddid
تُحَدِّد
hon - subjunktiv
tuHaddid
تُحَدِّد
hon - jussiv
vi
nuHaddidu
نُحَدِّدُ
vi - nutid
Haddadnaa
حَدَّدنَا
vi - dåtid
nuHaddid
نُحَدِّد
vi - subjunktiv
nuHaddid
نُحَدِّد
vi - jussiv
ni (m)
tuHaddiduuna
تُحَدِّدُونَ
ni (m) - nutid
Haddadtum
حَدَّدتُم
ni (m) - dåtid
tuHaddiduu
تُحَدِّدُوا
ni (m) - subjunktiv
tuHaddiduu
تُحَدِّدُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuHaddidna
تُحَدِّدنَ
ni (f) - nutid
Haddadtunna
حَدَّدتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuHaddidna
تُحَدِّدنَ
ni (f) - subjunktiv
tuHaddidna
تُحَدِّدنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuHaddiduuna
يُحَدِّدُونَ
de (m) - nutid
Haddaduu
حَدَّدُوا
de (m) - dåtid
yuHaddiduu
يُحَدِّدُوا
de (m) - subjunktiv
yuHaddiduu
يُحَدِّدُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuHaddidna
يُحَدِّدنَ
de (f) - nutid
Haddadna
حَدَّدنَ
de (f) - dåtid
yuHaddidna
يُحَدِّدنَ
de (f) - subjunktiv
yuHaddidna
يُحَدِّدنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuHaddidaani
تُحَدِّدَانِ
ni två - nutid
Haddadtumaa
حَدَّدتُمَا
ni två - dåtid
tuHaddidaa
تُحَدِّدَا
ni två - subjunktiv
tuHaddidaa
تُحَدِّدَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuHaddidaani
يُحَدِّدَانِ
de två (m) - nutid
Haddadaa
حَدَّدَا
de två (m) - dåtid
yuHaddidaa
يُحَدِّدَا
de två (m) - subjunktiv
yuHaddidaa
يُحَدِّدَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuHaddidaani
تُحَدِّدَانِ
de två (f) - nutid
Haddadataa
حَدَّدَتَا
de två (f) - dåtid
tuHaddidaa
تُحَدِّدَا
de två (f) - subjunktiv
tuHaddidaa
تُحَدِّدَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.