Böjningsformer av verbet 'att riva'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'umazziqu
أُمَزِّقُ
jag - nutid
mazzaqtu
مَزَّقتُ
jag - dåtid
'umazziq
أُمَزِّق
jag - subjunktiv
'umazziq
أُمَزِّق
jag - jussiv
du (m)
tumazziqu
تُمَزِّقُ
du (m) - nutid
mazzaqta
مَزَّقتَ
du (m) - dåtid
tumazziq
تُمَزِّق
du (m) - subjunktiv
tumazziq
تُمَزِّق
du (m) - jussiv
du (f)
tumazziqiina
تُمَزِّقِينَ
du (f) - nutid
mazzaqti
مَزَّقتِ
du (f) - dåtid
tumazziqii
تُمَزِّقِي
du (f) - subjunktiv
tumazziqii
تُمَزِّقِي
du (f) - jussiv
han
yumazziqu
يُمَزِّقُ
han - nutid
mazzaqa
مَزَّقَ
han - dåtid
yumazziq
يُمَزِّق
han - subjunktiv
yumazziq
يُمَزِّق
han - jussiv
hon
tumazziqu
تُمَزِّقُ
hon - nutid
mazzaqat
مَزَّقَت
hon - dåtid
tumazziq
تُمَزِّق
hon - subjunktiv
tumazziq
تُمَزِّق
hon - jussiv
vi
numazziqu
نُمَزِّقُ
vi - nutid
mazzaqnaa
مَزَّقنَا
vi - dåtid
numazziq
نُمَزِّق
vi - subjunktiv
numazziq
نُمَزِّق
vi - jussiv
ni (m)
tumazziquuna
تُمَزِّقُونَ
ni (m) - nutid
mazzaqtum
مَزَّقتُم
ni (m) - dåtid
tumazziquu
تُمَزِّقُوا
ni (m) - subjunktiv
tumazziquu
تُمَزِّقُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tumazziqna
تُمَزِّقنَ
ni (f) - nutid
mazzaqtunna
مَزَّقتُنَّ
ni (f) - dåtid
tumazziqna
تُمَزِّقنَ
ni (f) - subjunktiv
tumazziqna
تُمَزِّقنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yumazziquuna
يُمَزِّقُونَ
de (m) - nutid
mazzaquu
مَزَّقُوا
de (m) - dåtid
yumazziquu
يُمَزِّقُوا
de (m) - subjunktiv
yumazziquu
يُمَزِّقُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yumazziqna
يُمَزِّقنَ
de (f) - nutid
mazzaqna
مَزَّقنَ
de (f) - dåtid
yumazziqna
يُمَزِّقنَ
de (f) - subjunktiv
yumazziqna
يُمَزِّقنَ
de (f) - jussiv
ni två
tumazziqaani
تُمَزِّقَانِ
ni två - nutid
mazzaqtumaa
مَزَّقتُمَا
ni två - dåtid
tumazziqaa
تُمَزِّقَا
ni två - subjunktiv
tumazziqaa
تُمَزِّقَا
ni två - jussiv
de två (m)
yumazziqaani
يُمَزِّقَانِ
de två (m) - nutid
mazzaqaa
مَزَّقَا
de två (m) - dåtid
yumazziqaa
يُمَزِّقَا
de två (m) - subjunktiv
yumazziqaa
يُمَزِّقَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tumazziqaani
تُمَزِّقَانِ
de två (f) - nutid
mazzaqataa
مَزَّقَتَا
de två (f) - dåtid
tumazziqaa
تُمَزِّقَا
de två (f) - subjunktiv
tumazziqaa
تُمَزِّقَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.