Böjningsformer av verbet 'att knäböja'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'asjudu
أَسجُدُ
jag - nutid
sajadtu
سَجَدتُ
jag - dåtid
'asjuda
أَسجُدَ
jag - subjunktiv
'asjud
أَسجُد
jag - jussiv
du (m)
tasjudu
تَسجُدُ
du (m) - nutid
sajadta
سَجَدتَ
du (m) - dåtid
tasjuda
تَسجُدَ
du (m) - subjunktiv
tasjud
تَسجُد
du (m) - jussiv
du (f)
tasjudiina
تَسجُدِينَ
du (f) - nutid
sajadti
سَجَدتِ
du (f) - dåtid
tasjudii
تَسجُدِي
du (f) - subjunktiv
tasjudii
تَسجُدِي
du (f) - jussiv
han
yasjudu
يَسجُدُ
han - nutid
sajada
سَجَدَ
han - dåtid
yasjuda
يَسجُدَ
han - subjunktiv
yasjud
يَسجُد
han - jussiv
hon
tasjudu
تَسجُدُ
hon - nutid
sajadat
سَجَدَت
hon - dåtid
tasjuda
تَسجُدَ
hon - subjunktiv
tasjud
تَسجُد
hon - jussiv
vi
nasjudu
نَسجُدُ
vi - nutid
sajadnaa
سَجَدنَا
vi - dåtid
nasjuda
نَسجُدَ
vi - subjunktiv
nasjud
نَسجُد
vi - jussiv
ni (m)
tasjuduuna
تَسجُدُونَ
ni (m) - nutid
sajadtum
سَجَدتُم
ni (m) - dåtid
tasjuduu
تَسجُدُوا
ni (m) - subjunktiv
tasjuduu
تَسجُدُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tasjudna
تَسجُدنَ
ni (f) - nutid
sajadtunna
سَجَدتُنَّ
ni (f) - dåtid
tasjudna
تَسجُدنَ
ni (f) - subjunktiv
tasjudna
تَسجُدنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yasjuduuna
يَسجُدُونَ
de (m) - nutid
sajaduu
سَجَدُوا
de (m) - dåtid
yasjuduu
يَسجُدُوا
de (m) - subjunktiv
yasjuduu
يَسجُدُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yasjudna
يَسجُدنَ
de (f) - nutid
sajadna
سَجَدنَ
de (f) - dåtid
yasjudna
يَسجُدنَ
de (f) - subjunktiv
yasjudna
يَسجُدنَ
de (f) - jussiv
ni två
tasjudaani
تَسجُدَانِ
ni två - nutid
sajadtumaa
سَجَدتُمَا
ni två - dåtid
tasjudaa
تَسجُدَا
ni två - subjunktiv
tasjudaa
تَسجُدَا
ni två - jussiv
de två (m)
yasjudaani
يَسجُدَانِ
de två (m) - nutid
sajadaa
سَجَدَا
de två (m) - dåtid
yasjudaa
يَسجُدَا
de två (m) - subjunktiv
yasjudaa
يَسجُدَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tasjudaani
تَسجُدَانِ
de två (f) - nutid
sajadataa
سَجَدَتَا
de två (f) - dåtid
tasjudaa
تَسجُدَا
de två (f) - subjunktiv
tasjudaa
تَسجُدَا
de två (f) - jussiv

Imperativ

du (m)
'usjud
أُسجُد
du (m) - imperativ
du (f)
'usjudii
أُسجُدِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'usjudaa
أُسجُدَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'usjuduu
أُسجُدُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'usjudna
أُسجُدنَ
ni (f) - imperativ

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.